I minst ett årtionde har det pratats om det idiotiska i att Sverige inte har fått ett undantag gällande reglerna om datummärkning på ägg. Enligt EU-reglerna så måste äggproducenterna sätta bäst före-datumet på ägg 28 dagar efter värpning. Regeln beror på problem med salmonella i ägg i södra Europa och att man där inte förvarar ägg kylda. Eftersom vi i Sverige inte har några problem med salmonella (som är en bakterie som dör av upphettning och bara är ett problem om ägg äts råa) och vanligtvis förvarar äggen i kylskåp så håller de i månader efter datumet.

En liten bonus till dumheterna har varit att reglerna även säger att handlarna bara får sälja äggen i 21 dagar efter värpning, alltså tills det är en vecka kvar till bäst före-datumet. Och när man nu till slut fått till ett undantag från reglerna så är det den detaljen det handlar om. Det är bättre än inget, men det lät knappast minska svinnet i någon större utsträckning. De flesta handlare har ändå inte följt den delen av reglerna. Antingen för att de inte haft koll på den eller för att de struntat i den för att den är idiotisk.

Under de snart tio åren jag dumpstrat har jag aldrig hittat ägg som kastats med en vecka kvar till datumet. Antingen har de kastats precis vid datumet eller långt innan (när något ägg gått sönder i paketet). Och nu har Sverige fått sitt undantag och det lär dröja innan det kommer något mer gällande ägg, om det någonsin sker. Fram till dess kommer butikernas sopor fortsätta svämma över av ägg som det inte är något som helst fel på efter varje jul, påsk och midsommar. Ännu en missad möjlighet att göra någon verklig skillnad.

Hjälp mig att sprida kunskap om matsvinnet! Gilla Dumpstringslyx på Facebook (och bjud gärna in vänner att göra det):

Bilden visar min tredjedel av vad vi valde att ta hem från senaste turen. Nyligen kom en rapport från Livsmedelsverket som visar att en öppnad mjölk smakar precis lika bra två veckor efter datumet. Ingen överraskning, men bra att det undersöks. Jag ställer mig dock frågande till slutsatserna man drar av resultatet. Nämligen att man hoppas att konsumenterna ska bli bättre på att inte slänga produkter på grund av datumet på paketet. Den rimliga slutsatsen borde väl vara att datummärkningen behöver ses över? Om mjölken är precis lika god att dricka två veckor efter datumet är det ju helt sjukt att datumet sätts två veckor tidigare.

För min del förespråkar jag ju att bäst före-datumen tas bort helt. Datummärkningarna infördes i Sverige i början av 70-talet för att inte konsumenter skulle bli lurade att köpa gammal mat, men det löser man ju lätt genom att ha ett produktionsdatum på paketen. Den enda funktionen bäst före-datumen fyller på ett paket som också har ett produktionsdatum är att uppmana butikspersonal och konsumenter att slänga dem. Men fram tills den nödvändiga åtgärden vidtas är det minsta man kan begära att matproducenterna inte medvetet sätter ett datum som har marginaler på veckor, månader och i många fall år.

Hjälp till att sprida medvetenhet om matsvinnet! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:

Bilden visar min halva av vad vi valde att ta hem från senaste turen. När representanter för butikerna uttalar sig om “det lilla svinnet” som ändå uppstår i butik brukar de ofta framhålla att kundernas beteende är det största problemet. Kunderna klämmer på avokado så den blir dålig. Kunderna väljer bort grönsaker som inte ser perfekta ut. Kunderna vill inte betala fullt pris för varor med kort datum. Jag tänkte analysera kundernas inblandning i fynden från den här turen.

Tomaterna, paprikorna, äpplena, klementinerna, apelsinerna, rotsakerna och blåbären var kastade för att en eller två blivit dåliga i ett flerpack. Kan det vara kundernas fel? Svar: nej. Äggen hade kastats för att ett eller två gått söner i paketen. Kundernas fel? Svar: nej. Majonnäsen hade kastats för att flera burkar i ett flak gått sönder. Kundernas fel? Svar: Inte särskilt troligt. Det skulle ju kunna vara en väldigt vinglig kund som råkade putta ner ett helt flak, men eftersom majonnäs inte säljs i flak bör olyckan skett redan på lagret eller i transporten. Så: Nej.

Bakchokladen som kastats låg i en oöppnad kartong med tio stycken i och hade alltså inte ens lämnat lagret. Kundernas fel? Svar: nej. En kaffepaketet var kastat på grund av vakuumsläpp. Kundernas fel? Svar: nej. Det andra kaffepaketet var kastat för att pappersomslaget fått en reva. Kundernas fel? Svar: Troligen inte. Rotfruktschipspåsen var kastad för att det var en glipa längst upp på påsen. Kundernas fel? Svar: nej. Lösgodis (med papper på) som rensats ut när nytt godis kommer in (långt kvar till släng varan-datumet). Kundernas fel? Svar: nej.

Juicen, mjölken, yoghurten, den rökta laxen, grädden, smoothien, den färska pastan och smördegen var kastade på grund av släng varan-datumet. Kundernas fel? Svar: Det beror på hur man ser på det. Det kan ju delvis bero på att kunderna är kräsna och undviker att köpa med kort datum och inte väljer en ny sort bara för att priset är nersatt (juiceflaskorna hade rea-lappar). Å andra sidan kan man inte riktigt begära att kunder köper saker bara för att det är kort datum. Det finns ju begränsningar i hur mycket man kan äta och dricka. Och att man ska betala fullt pris för en produkt med kort datum är också mycket begärt. Många tror ju att det finns någon logik bakom hur datumen är satta. Så: nej.

Så om man ska summera de kastade varorna på bilden så är den enda som egentligen skulle kunna vara kundernas fel burken med salladsost. Den kan faktiskt ha kastats för att en kund tagit ut den från kylhyllan och ställt den i en annan hylla i butiken. Men jag vet förstås inte säkert. Även om den teorin stämmer så är det ju en rätt liten del i det hela. Hur kommer det sig då att det är burken med salladsost och inte det andra butikerna väljer att lyfta fram när de pratar om matsvinn kan man undra?

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn: