Sista förbrukningsdag ska enligt EU-förordningen artikel 25 sättas på produkter som ”efter en kort period kan antas utgöra en omedelbar fara för människors hälsa”. Efter det datumet får produkten varken säljas eller skänkas bort. Trots det har massor av produkter i svenska livsmedelsbutiker den märkningen trots att det är helt uppenbart felaktigt. Ett exempel är Pop Bakerys olika färdiga degar. Alla som vet det minsta om sjukdomsframkallande mikrober förstår att en deg i en obruten förpackning aldrig utgör någon som helst risk för människors hälsa (om det inte hanteras rå kyckling i samma maskiner som degen eller liknande).
Ändå fortsätter Pop Bakery att felmärka sina produkter år efter år. Jag har flera gånger varit i kontakt med deras franska kvalitetschef, som envisas med att märkningen är rätt, men samtidigt säger att deras degar absolut inte är farliga att äta efter. Felmärkningen gör att en massa degar slängs helt i onödan eftersom de varken får skänkas eller säljas efter datumet, till skillnad från produkter med bäst före-datum. Att Livsmedelsverket inte satt stopp för det här för längesedan är häpnadsväckande.
Sista förbrukningsdag – ska enligt EU-förordningen artikel 25 sättas på produkter som ”efter en kort period kan antas utgöra en omedelbar fara för människors hälsa”. Efter det datumet får produkten varken säljas eller skänkas bort.
Skulle använda fetaost och plockade fram ett paket ut kylen, men hajade till när jag såg att släng varan-datumet var en månad fram i tiden. Stoppade in det och tog fram ett annat istället, men blev ännu mer förvånad när datumet på det var en och en halv månad i framtiden. Det går ju inte. Till slut hittade jag ett som ”gick ut” 2019 och ordningen var återställd och pizzan räddad. Blev lite besviken när det inte var lika gott som den senaste två och ett halvt år gamla fetaosten. De blir uppenbarligen bara bättre ibland. Men den var i alla fall fullt ätbar.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matens hållbarhet!
Bilden visar min tredjedel av vad vi valde att ta hem från senaste turen. Nyligen kom en rapport från Livsmedelsverket som visar att en öppnad mjölk smakar precis lika bra två veckor efter datumet. Ingen överraskning, men bra att det undersöks. Jag ställer mig dock frågande till slutsatserna man drar av resultatet. Nämligen att man hoppas att konsumenterna ska bli bättre på att inte slänga produkter på grund av datumet på paketet. Den rimliga slutsatsen borde väl vara att datummärkningen behöver ses över? Om mjölken är precis lika god att dricka två veckor efter datumet är det ju helt sjukt att datumet sätts två veckor tidigare.
För min del förespråkar jag ju att bäst före-datumen tas bort helt. Datummärkningarna infördes i Sverige i början av 70-talet för att inte konsumenter skulle bli lurade att köpa gammal mat, men det löser man ju lätt genom att ha ett produktionsdatum på paketen. Den enda funktionen bäst före-datumen fyller på ett paket som också har ett produktionsdatum är att uppmana butikspersonal och konsumenter att slänga dem. Men fram tills den nödvändiga åtgärden vidtas är det minsta man kan begära att matproducenterna inte medvetet sätter ett datum som har marginaler på veckor, månader och i många fall år.
Hjälp till att sprida medvetenhet om matsvinnet! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:
Det här måste vara en av de mest förvirrande texter om matsvinn jag har läst. På ett mjölkpaket jag hittade i en butiks sopor står det att ägg håller i ”upp till två månader” efter bäst före-datumet med tillägget ”och till och med längre”. Att något håller ”upp till” ett datum och längre samtidigt är ju en paradox. Sedan fortsätter texten med att tipsa om vattentestet, vilket går ut på att lägga ägg i vatten och se om de flyter upp. Om de inte flyter upp är de ”100% kanon” med tillägget att ägg som flyter upp ofta också är ätbara. Vad är egentligen syftet med den här texten? Ville Garant verkligen minska matsvinnet skulle de ju kunna skriva att ägg oftast håller i flera månader efter datumet och att det där äggtestet som florerar bara är skräp eftersom de flesta ägg som flyter upp går lika bra att äta som de som inte flyter.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för bättre tips om hur man kan minska matsvinnet!
Så var det till sist dags. För två år och två månader sedan hittade jag och Ingrid en jäkla massa paket yoghurt och bestämde oss för att spara några paket för att undersöka hur länge de fortfarande skulle kunna gå att äta. Det var bara ett paket kvar nu. Något har råkat gått sönder i en flytt, något har ungarna råkat öppna och äta av efter bara några månader och så vidare. Men yoghurten i det här paketet var det absolut inget fel på. Möjligen lite syrligare än en nyhittad yoghurt, men inget som stör. Konsistensen då? Ja, efter att jag skakade om den lite grann innan öppning så är den precis som ny. Fyllig och fin.
Många brukar fråga hur mycket konserveringsmedel en sådan yoghurt innehåller eftersom den håller så länge, men det enda som behövs för konserveringen är mjölksyrebakterier. Den innehåller alltså bara högpastöriserad mjölk och yoghurtkultur. Och detsamma gäller ju nästan alla mejeriprodukter. Undantaget är vanlig mjölk och grädde som har klart kortare hållbarhet. Det där med att skriva ”Bäst före men ofta bra efter” på paketen var ett bra första steg. Nästa får bli att ta bort datumet helt eftersom det inte fyller någon funktion.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om mats verkliga hållbarhet:
I går använde jag två färdiga pizzadegar från Pop Bakery som nästan hade passerat sista förbrukningsdag med en månad och slogs igen av hur absurt det är att en produkt som färdig deg har sista förbrukningsdag. Enligt EU-förordningen artikel 25 ska sista förbrukningsdag sättas produkter som ”efter en kort period kan antas utgöra en omedelbar fara för människors hälsa”. Eftersom en deg i en obruten förpackning, som dessutom ska hettas upp innan den äts, skulle utgöra en fara för människors hälsa är naturligtvis otänkbart. Produkten är alltså felmärkt och har varit det i flera år.
Jag har varit i kontakt med Pop Bakerys franska kvalitetschef om saken ett par gånger under arbetet med artiklar om saken. Han håller envist fast vid att deras produkter inte är felmärkta, men hävdar samtidigt att deras produkter inte är farliga att äta efter datumet. Att produkterna är märkta med sista förbrukningsdag istället för bäst före-datum gör att butiker är förbjudna att sälja dem efter datumet och skänka dem till välgörenhet. Och det lär också göra att konsumenter blir mer rädda för att använda dem om datumet är passerat.
Det som händer med de färdiga degarna när de blir gamla är att de får lite bubblor i sig och luktar svagt av alkohol, men smaken när man lagar till dem är det inget fel på. De smakar precis som halvkass färdig deg brukar göra. Och sjuk blir man naturligtvis inte.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om datummärkningar!
Min teori om den felfria chipspåsen i gårdagens inlägg var ju att den bara råkade slinka med när annat ändå kastades. När det gäller de här flaskorna med barntvål och barnschampo blir det lite knepigare. Okej att en vara kan råka slinka med, men inte åtta flaskor väl? Det är inget bäst före-datum på dem och flaskorna är intakta. kanske handlar det bara om att butiken har bestämt sig för att sluta med produkten. Eller så har hela butikskedjan slutat med produkten. Om några sedan glöms kvar på lagret så händer det att steckkoden inte längre fungerar att scanna och då slänger personalen dem. Men helt säker kan man ju inte veta om man inte har insidesinformation om saken. Helt säkert kan man dock konstatera att det borde ha funnits bättre alternativ än den här lösningen.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om svinn!
Rensade lite i källaren och hittade en bortglömd dumpstrad chokladkaka som hade släng varan-datum för tre år sedan. Tänkte att den förmodligen hade blivit vit och kanske börjat smaka lite konstigt, men bestämde mig för att öppna och testa den ändå. Och det var absolut inget fel på den. Choklad är ju en av de där produkterna som varierar väldigt mycket när det gäller hur länge den håller. Enligt artiklar och sajter jag hittar när jag googlar kan mörk choklad hålla i ”upp till tre år” om den förvaras rätt. Tro inte på det! Och tro absolut inte på datumen på förpackningarna! Choklad blir aldrig farlig i obruten förpackning, så det är helt enkelt bara att testa.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om mat och hållbarhet:
Bilden visar min halva av vad vi valde att ta hem från senaste turen. När representanter för butikerna uttalar sig om ”det lilla svinnet” som ändå uppstår i butik brukar de ofta framhålla att kundernas beteende är det största problemet. Kunderna klämmer på avokado så den blir dålig. Kunderna väljer bort grönsaker som inte ser perfekta ut. Kunderna vill inte betala fullt pris för varor med kort datum. Jag tänkte analysera kundernas inblandning i fynden från den här turen.
Tomaterna, paprikorna, äpplena, klementinerna, apelsinerna, rotsakerna och blåbären var kastade för att en eller två blivit dåliga i ett flerpack. Kan det vara kundernas fel? Svar: nej. Äggen hade kastats för att ett eller två gått söner i paketen. Kundernas fel? Svar: nej. Majonnäsen hade kastats för att flera burkar i ett flak gått sönder. Kundernas fel? Svar: Inte särskilt troligt. Det skulle ju kunna vara en väldigt vinglig kund som råkade putta ner ett helt flak, men eftersom majonnäs inte säljs i flak bör olyckan skett redan på lagret eller i transporten. Så: Nej.
Bakchokladen som kastats låg i en oöppnad kartong med tio stycken i och hade alltså inte ens lämnat lagret. Kundernas fel? Svar: nej. En kaffepaketet var kastat på grund av vakuumsläpp. Kundernas fel? Svar: nej. Det andra kaffepaketet var kastat för att pappersomslaget fått en reva. Kundernas fel? Svar: Troligen inte. Rotfruktschipspåsen var kastad för att det var en glipa längst upp på påsen. Kundernas fel? Svar: nej. Lösgodis (med papper på) som rensats ut när nytt godis kommer in (långt kvar till släng varan-datumet). Kundernas fel? Svar: nej.
Juicen, mjölken, yoghurten, den rökta laxen, grädden, smoothien, den färska pastan och smördegen var kastade på grund av släng varan-datumet. Kundernas fel? Svar: Det beror på hur man ser på det. Det kan ju delvis bero på att kunderna är kräsna och undviker att köpa med kort datum och inte väljer en ny sort bara för att priset är nersatt (juiceflaskorna hade rea-lappar). Å andra sidan kan man inte riktigt begära att kunder köper saker bara för att det är kort datum. Det finns ju begränsningar i hur mycket man kan äta och dricka. Och att man ska betala fullt pris för en produkt med kort datum är också mycket begärt. Många tror ju att det finns någon logik bakom hur datumen är satta. Så: nej.
Så om man ska summera de kastade varorna på bilden så är den enda som egentligen skulle kunna vara kundernas fel burken med salladsost. Den kan faktiskt ha kastats för att en kund tagit ut den från kylhyllan och ställt den i en annan hylla i butiken. Men jag vet förstås inte säkert. Även om den teorin stämmer så är det ju en rätt liten del i det hela. Hur kommer det sig då att det är burken med salladsost och inte det andra butikerna väljer att lyfta fram när de pratar om matsvinn kan man undra?
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:
Tog en sväng med cykel till två butiker och drog på mig ett mindre ryggskott när jag skulle släpa hem allt. Den största boven var ostfyndet som bestod av sex juledamer som vägde nästan två kilo styck. Om producenten nu ska sätta ett släng varan-datum på en julprodukt som håller hur länge som helst så är det ju smart att sätta det innan jul så att butikerna inte kan spara de som inte blivit sålda till nästa jul. Lutar åt att det blir julost lite längre än över julhelgen hemma hos oss.
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!
