Vissa grönsaker kommer nästan varje gång man är ute och dumpstrar. Som tomater och gurka. Andra som vitlök kommer ganska sällan, men när de kommer är det ofta mycket på en gång. Då är det bra att lägga upp ett lager i frysen. Det enda vitlök påverkas av att frysas in är att den blir mjuk när man tinar upp den, men det är ju rätt sällan konsistensen har någon betydelse när det gäller vitlök. En fördel är också att de är lättare att skala. Bara att klämma till så åker skalet av klyftan. Andra grönsaker som funkar bara att frysa är till exempel:

Chilifrukter (blir mycket mer praktiska att hantera eftersom det kommer mindre saft när man skär).

Ingefära

Paprika (om man ska ha den i gryta eller soppa)

Under arbetet med min reportagebok ”Svinnlandet” intervjuade jag Arlas dåvarande kvalitetschef Bengt Ljunggren som berättade att om de satte ett bäst före-datum långt efter produktionsdatumet på produkter som håller jättelänge så fick de mängder av frågor från konsumenter som undrade hur mycket konserveringsmedel de proppat i dem, fast de inte innehöll några alls. Det stämmer säkert för när man skriver om produkter som håller lång tid efter datumet dyker ofta frågor om tillsatser upp.

Många produkter som håller länge behöver dock inga konserveringsmedel alls eftersom de är upphettade till en temperatur där alla eventuella sjukdomsframkallande bakterier och jästsvampar dör. Sedan förpackas de och så länge förpackningen är intakt uppkommer inget som kan göra att produkten jäser eller blir farlig att äta eller dricka.

Ett sådant exempel är juice som oftast är pastöriserad. Juicer som färskpressade jäser ganska snabbt och även juicer som är lågpastöriserade kan jäsa efter ett tag, men de flesta är upphettade nog för att i stort sett aldrig bli dåliga och håller därför nästan hur länge som helst. Och när det gäller fruktdrycker som MER och liknande, som även har tillsatt socker, så håller de ännu längre eftersom socker är konserverande. Så länge juicernas förpackningar inte svällt upp är det sällan något fel på dem och även om de svällt upp går de oftast att dricka ändå.  

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om hållbarhet!

Min spontana reaktion när jag läste om Aftonbladets avslöjande att Skånemejerier hyvlar bort mögel från ostar och paketerar om dem var att det var en bra sak eftersom det minskade svinnet. På hårdost är det ju okej att skära bort mögel och använda resten eftersom ostar är så torra att mögel och bakterier bara lägger sig på ytan. Men frågan visade sig inte vara riktigt så enkel.

Dels verkar det som att man inte följt Livsmedelsverkets rekommendationer om att skära bort möglet med två centimeters marginal. Det är antagligen ingen större fara för livsmedelssäkerheten, däremot är det jävligt korkat eftersom osten då med högsta sannolikhet gör att osten kommer börja mögla igen efter kort tid. Och det i sin tur innebär att kunder kommer få mögliga ostar och att varumärket blir skadat eftersom folk inte vill köpa ostar som möglar snabbt.

En annan aspekt är att mögel i största möjliga mån ska undvikas i lokaler där man producerar mat. Mögelsporer förekommer överallt i luften hur rent man än har, men om man hanterar livsmedel gäller det att hålla nivåerna så låga som möjligt. Om de anställdas vittnesmål om att hela luften luktade mögel efter att de stått och skurit bort mögel stämmer innebär det att den innehöll en hög koncentration av mögelsporer och att de sporerna sannolikt satte sig även på nyproducerade ostar, vilket ledde till en ond cirkel med mer mögliga ostar och mer svinn. Och att man har använt mögligt smör i sin ostproduktion är riktigt dumt eftersom mögelgifterna blir kvar även efter upphettning.

Däremot är det ju heller inte bra om alla mögliga ostar nu bara kastas. Vad Skånemejerier skulle behöva är en plan b för ostarna. Så att de kan användas i produktionen av andra livsmedel (så klart efter att man skurit bort möglet med god marginal). Det borde inte vara en omöjlighet eftersom ost används i många matprodukter.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:

De här björnbären, som jag hittade på senaste turen, har odlats i Mexiko och antagligen fraktats hit med flyg. Väl här blev ett björnbär dåligt i paketet och hela asken förpassades till soporna. Färska bär är ju en väldigt känslig typ av produkt och då blir det mycket svinn. Är det rimligt att vi i Sverige ska ha möjligheten att välja färska bär från andra sidan jorden mitt i vintern när det går utmärkt att äta frysta bär som knappt genererar något svinn alls och smakar bättre eftersom de blir infrysta direkt efter att de plockats och då kan plockas när de är mer mogna? Enligt mig borde alla butikskedjor sluta med flygfraktade produkter omedelbart och även sluta med färska bär på vintern. Det minsta man kunde begära vore åtminstone att produkter som flygfraktas var märkta så att kunderna hade en möjlighet att veta vad man väljer.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:

Vet inte hur många gånger jag hört att folk är rädda för att äta nötter som passerat släng varan-datumet. Även personer som annars har bra koll på att datumen inte är så mycket att bry sig om är livrädda för just nötter. Orsaken är att det finns är särskilt slags mögel som kan finnas på nötter som är fastlaget cancerogent (de flesta mögel vet man inte om de är det eller inte eftersom forskningen på området är eftersatt). Och det stämmer ju att man inte ska mumsa i sig en massa mögliga nötter regelbundet. Det fina med mögel på nötter är dock att det precis som de flesta slags mögel syns, luktar och smakar. Du kan alltså undvika att äta mögliga nötter genom att dela på och titta på nöten. Om den är möglig så är den bara att kassera. Råkar du vara slarvig ibland så är inte det någon katastrof heller. Om nöten du råkat stoppa i dig smakar mögel är det bara att spotta ut den. Och du får inte cancer för att du råkar få i dig lite av möglet. Det är regelbundet ätande som kan ge cancer om du har otur på samma sätt som du kan få cancer om du röker på heltid. Och eftersom mögliga nötter inte smakar något vidare är risken att du ska få cancer av gamla nötter obefintlig. Du behöver alltså inte slänga nötter bara för att de passerat bäst före-datumet. De flesta nötter håller i flera år efter datumet innan de eventuellt möglar eller härsknar och börjar smaka illa. Då märker du det och kan slänga dem.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om mats hållbarhet:

Oftast slängs mat när släng varan-datumet närmar sig eller samma dag. Men ibland händer det att man hittar riktigt gamla grejor som de missat att slänga tidigare, men nu hittat någonstans. Nyligen hittade vi färskost från Arla med ruccolapestosmak som gick ut den 13 april i år. Trots att jag är en van dumpstrare som sällan bryr mig om vilka datum som slumpas ut på paketen var den instinktiva reaktionen att slänga tillbaka osten i containern, men jag hejdade mig och bestämde mig för att testa den istället. Och gissa vad? Det var inget som helst fel på den. Smakade precis som färsk färskost gör och hade inte ens ändrat konsistens det minsta.

Om vi nu nödvändigtvis ska ha kvar släng varan-datumen på produkterna (jag är ju för att man tar bort dem helt) så måste ju livsmedelsföretagen som producerar maten och sätter datumen kontrolleras. Är det verkligen rimligt med ett datum som har så god marginal att man inte ens märken någon skillnad ett halvår efter?

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om mats hållbarhet: