Listigt Johnny!

Ett av fynden på senaste turen var en julsenap från Johnny’s. Man kan ju tycka att det är lite märkligt att hitta en massa julprodukter den här tiden på året eftersom julen inte har infallit än, men med marknadens logik, där lönsamhet är företagens främsta mål, är det helt logiskt. Utifrån den logiken är det helt rimligt att sätta släng varan-datumet en bit innan jul på produkter som håller i stort sett hur länge som helst (senap består ju nästan bara av ingredienser som används för att förlänga mats hållbarhet). Då slänger butikerna förra årets senap och julostar och köper in nya. En mycket listig taktik. De stora förlorarna är konsumenterna och klimatet.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:

Ökad näthandel

Bilden visar min halva av vad vi valde att ta hem från senaste turen. Vi lämnade bland annat minst hälften av alla klementiner och apelsiner, två säckar kött och hoppade över två butiker för att vi inte skulle klara av att ta hand om mer. När det gäller klementinerna och apelsinerna så var alla slängda av samma anledning, att en eller två blivit dåliga i nät och då slängs hela nätet, vilket sätter fingret på kärnan i varför svinnet är så svårt att komma till bukt med. Flerpack av frukt och grönsaker är den i särklass vanligast orsaken till svinn i butiker. Helt enkelt för att det tar för mycket tid att stå och plocka ut de bra frukterna ur näten, korgarna och påsarna och sälja dem i lösvikt istället.

Om frukt och grönsaker bara såldes i lösvikt skulle inte problemet finnas, eftersom det är superenkelt att bara plocka bort en dålig apelsin och slänga den. Ändå ökar flerpacken istället för att minska trots att butikerna säger att de har som mål att halvera svinnet till 2025. Och orsaken till det är att man säljer mer i lösvikt eftersom kunderna då har en tendens att ta ett nät med 25 apelsiner istället för att plocka ihop så många de behöver, vilket även leder till svinn i nästa led eftersom några ofta hinner bli dåliga hemma innan de äts upp. Det kan man läsa mer om i min artikel i Aftonbladet här.

Och det är ju just det som är problemet. Vinstdrivande företag kommer sällan göra åtgärder mot svinnet som går emot huvudsyftet för ett vinstdrivande företag, nämligen att generera så hög lönsamhet som möjligt. Är då svinnet i butiker ett olösligt problem? Nej. För om de styrande använde sig av politiska styrmedel som gjorde det dyrt att slänga mat, till exempel höga skatter på svinnet eller regler om att man måste göra något annat med maten än att slänga den så skulle butikerna anpassa sig blixtsnabbt eftersom de fortfarande skulle sträva efter högsta möjliga lönsamhet. Men då krävs det politiker som vågar ta sådana beslut och sådana har vi inte sett mycket av de senaste 20 åren.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

Knöligt te igen

De knöliga tepaketen börjar bli en följetong. Ännu ett paket te som fått någon slags stöt och därför räknas som osäljbart trots att paketet fortfarande är intakt och tepåsar rimligen inte blir förstörda. Förmodligen skulle rätt få kunder välja det här paketet om det står ett gäng oknöliga paket runt om. Men om priset sänktes till hälften så är jag övertygad om att många kunder istället skulle välja det. Jag skulle i alla fall inte tacka nej (om det var ett te jag ändå skulle köpa alltså). Tepaketet i sig är inte det som är mest snett i den här historien.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn.

Nya produkter leder till överproduktion och svinn

Bilden är från en av Uppsalas soprum i veckan. En hel tunna full med burkar med Zeinas hummus. Det sätter fingret på ett av de stora orsakerna till svinn. Lanseringen av nya produkter. Ofta handlar det om nya konstiga smaker som kunderna inte köper för att de är vidriga. Men det kan också vara som här. Vanlig hummus med ett nytt varumärke. Problemet när nya produkter lanseras är nämligen att det automatiskt leder till ett överskott i tillgången som oftast inte återspeglas i efterfrågan.

Ska en ny hummus slå sig in på marknaden behöver den plocka marknadsandelar från redan existerande hummus (för det är inte särskilt troligt att folk kommer äta mycket mer hummus bara för att det kommer ett nytt märke) och under övergången finns alltså både den gamla och den nya hummusen samtidigt och någon av dem måste bort helt eller delvis. I det här fallet blev det den nya.

Tack för bilden Razvan Nicolae Radu!

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:

Veckans klimatsågning: LRF

black and white dairy cow s head
Photo by Jan Koetsier on Pexels.com

Ni vet de där diskussionerna med riktigt små barn som kör fast men går att lösa upp genom att vända på argumenten.

Barnet: ”Maten är äcklig.”

Pappan: ”Maten är god och du har inte ens smakat än.”

Barnet: ”Maten är äcklig.”

Pappan: ”Nej den är god.”

Barnet: ”Maten är äcklig.”

Pappan: ”Okej. Maten är äcklig.”

Barnet: ”Nej, den är god.”

Barnet inser sitt misstag och båda skrattar.

Kanske är det lite samma taktik LRF kör i debatten om mjölkens vara eller ickevara när de vill ta bort beteskravet för kor.

Klimataktivisten: ”Vi borde dricka mindre mjölk eftersom det leder till onödiga utsläpp av växthusgaser.”

LRF: ”Betet ger biologisk mångfald.”

Klimataktivisten: ”Korna är ändå ute så kort tid om året att det gör marginell skillnad.”

LRF: ”Nej, de är ute mycket.”

Klimataktivisten: ”Nej, de är ute lite.”

LRF: ”Vi vill ta bort beteskravet.”

Jag har en känsla av att LRF underskattar sina debattmotståndare i den här frågan, men det kanske bara är jag.

Missa inga sågningar! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:

Brev till Johan ”Matgeek” Hedberg

Jag skrev ett mejl till matbloggaren Johan ”Matgeek” Hedberg med ett erbjudande om att följa med på dumpstringstur. Ska bli spännande att se vad han svarar.

”Hej Johan,

Så i en kommentar på Twitter att du blev lite sur på min sågning av reklamfilmen du gjorde med ICA Maxi på min blogg Dumpstringslyx. Jag förstår det. Den var kanske lite överdrivet hård. Ber om ursäkt för det. Och jag vet ju inte, du kanske verkligen gjorde den med intentionen att ta reda på sanningen om hur livsmedelsbutikerna arbetar med att minska svinnet.

Från mitt perspektiv som journalist (jag har bland annat skrivit reportageboken ”Svinnlandet” som kartlägger svinnet i alla led) och dumpstrare är det dock lätt att bli upprörd över hur dåligt bilden av vad butikerna säger att de gör mot svinnet stämmer med hur det verkligen fungerar. Många butiker skryter om hur bra arbetet går samtidigt som personalen slänger mat för flera tusenlappar varje dag (jag lovar att det är långt från någon överdrift) av de mest absurda orsaker. Jag har inget horn i sidan till just ICA utan till alla som säger en sak och gör något helt annat.

Om du är intresserad av ämnet får du gärna hänga med ut på en dumpstringstur någon kväll och se baksidan av butikernas miljöarbete. Vi bor ju båda i Uppsala om jag förstått det rätt, så det är ju lätt att få till. Det är ju inget som kommer generera några sponsorintäkter eller ryggdunk från butikskedjornas sida, men jag lovar att man lär sig mycket om matsvinnets mekanismer. Om du är intresserad är det bara att du hör av dig.”

Räddat och sålt lego

Någon hade rensat ut en hel kartong full med lego och eftersom även blandat lego oftast går för ett hyfsat kilopris tog jag hem det. En hel del av det var i dåligt skick så när jag tvättade och rensade ut trasiga och slitna bitar (2.5 kilo blev 1.8 kilo) ångrade jag nästan att jag hade tagit hand om det. Men att Traderaauktionen landade i 314 kronor gjorde att det ändå blev värt jobbet. Ännu mer så när köparen skickade ett meddelande och berättade att legot nu kommer att glädja en liten pojke. Istället för att det eldades upp. Nästa gång jag hittar lego kommer jag dock tvätta det i en tvättpåse i tvättmaskinen istället för att diska det för hand.

Om barnen i Afrika

Maten på bilden är från min senaste tur till butikernas sopor. När jag kämpade för att få med mig allt hem fick jag en flashback från skolmatsalen i mellanstadiet. ”Tänk på barnen i Afrika” brukade vår lärare säga när jag inte åt upp all leverbiff hon tvingat en att lägga upp på tallriken. Jag funderade en del på det där då och kom fram till att det var idiotiskt. Det var ju inte så att barnen i Afrika skulle få mer mat för att jag åt mer leverbiff. Det var en korrekt analys, men det var för att systemet var felkonstruerat. Det finns nämligen en koppling mellan matsvinnet i Sverige och svälten i andra delar av världen.

Den mesta svälten beror nämligen inte på krig i katastrofer utan på att marknadspriset på mat är för högt vilket gör att fattiga inte har råd att köpa mat. Och marknadspriset är delvis högt för att vi i västvärlden driver upp priserna genom att köpa mat som hamnar i soporna.

Det viktiga är inte att äta upp det som redan ligger på tallriken utan att inte lägga upp mer än du kommer att äta (förutsatt att kökspersonalen är bra på att inte ställa fram för mycket mat, som måste slängas för att den stått framme). Det här är en kunskap som borde förmedlas mer. Både i skolan och till vuxna. Om folk förstår varför det är viktigt att inte bidra till matsvinnet ökar chansen att det undviks.

Matbutiker har inga problem med tallrikssvinn, men även det svinnet bidrar till svält. Här är valde jag valde att ta med mig hem på senaste turen. Ungefär hälften av vad som fanns, men eftersom jag cyklade var det nog för att ge mig ryggskott. Bland annat över tio kilo juledamer, mängder av MER, frukt och grönsaker, mjölk, yoghurt och mjöl.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:

Julosten fixad

Tog en sväng med cykel till två butiker och drog på mig ett mindre ryggskott när jag skulle släpa hem allt. Den största boven var ostfyndet som bestod av sex juledamer som vägde nästan två kilo styck. Om producenten nu ska sätta ett släng varan-datum på en julprodukt som håller hur länge som helst så är det ju smart att sätta det innan jul så att butikerna inte kan spara de som inte blivit sålda till nästa jul. Lutar åt att det blir julost lite längre än över julhelgen hemma hos oss.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!

Byteshandel

En bra sak när man dumpstrar är att ha andra dumpstrare att byta grejor med. Ofta hittar man ju mer än man själv behöver av en sak medan någon annan hittar mer än de behöver av en annan. Då är det perfekt att kunna balansera sina tillgångar. Den här gången bytte jag till mig några paket irländskt smör mot en kasse med godis och kakor, som jag fått ett jäkla överskott av på sistone. Ett bra byte. Äkta smör kan man ju knappt få för mycket av, vilket inte riktigt gäller för sötsaker.