Inte där än

Nu i Coronatider skrivs det mycket om hamstring, hyllor som gapar tomma i butiker och kunder som inte får tag på hamstringsvänliga varor. Den spontana tanken är att just sådana varor knappast kommer att dyka upp i butikernas sopor. Men till att börja med blir det lätt tvärtom. Varor som de här, socker, havregryn, vetemjöl och pasta, har lång hållbarhet och kastas sällan på grund av att bäst före-datumet närmar sig. Men de dyker ofta upp ändå, kastade för att förpackningen gått sönder. Och när en större mängd omsätts av en produkt blir det också fler exemplar som får skador och kastas. För att butikerna ska börja ställa om till att tejpa ihop paket och sälja för halva priset ska det nog till en riktig kris och riktig brist på varor. Sedan får man i och för sig komma ihåg att butikerna knappast är de som ligger illa till, de har ju tvärtom glada dagar nu (rent affärsmässigt i alla fall) och de tjänar fortfarande mer på att slänga defekta varor och sälja nya för fullt pris. Om det blev en verklig brist på varor att sälja skulle det nog snabbt ändras, men där är vi inte än.

Gilla Dumspstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

Corona-hamstring i soporna

En bra grej med att dumpstra är att man inte behöver tänka på det där med att bunkra upp. det löser sig av sig själv. En annan är ju att man kan undvika folksamlingar genom att slippa gå och handla. Min halva från senaste turen. Den gav bland annat bröd, havregryn, socker, vetemjöl, pasta, ägg, musslor i grädde och vin, Beyond Burgers, keso, vegocabon, vegoskivor, kiwi, apelsiner, massor av tomater, gurka, morötter och sallad. Och som ofta vansinniga mängder kött och korvar som vi lämnade.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!

Coronadumpstring

Det går inte att se några direkta tecken på Coronapandemin i butikernas sopor. Det slängs ungefär lika mycket som vanligt. Sedan ska det ju sägas att sådant som hamstras mycket nu är sådant med lång hållbarhet och lång hållbarhet betyder oftast mindre svinn. Ett undantag är kakor, godis och andra sötsaker, där de varierade sortimenten gör att det ofta rensas ut. Den här gången blev det massor av Oreokakor, som visserligen var original, men som de skrivit ”Birthday Party” på, oklart varför. Perfekt eftersom vi ska ha kalas för fyraåringen i morgon. Även om jag tror att barnen skiter rätt hårt i vad som står på kakförpackningen. Min tredjedel blev också tre buketter tulpaner som inte hade slagit ut än, bananer, riskakor, helt perfekta auberginer, fil, yoghurt, jordnötter, sjögräsnudlar, med mera.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!

Veckans klimatsågning: EU:s fiskepolitik i Östersjön

Stora trålare rensar Östersjön på sill, strömming och skarpsill, som blir mat i de norska laxodlingarna. Det gör att större fiskar får mindre tillgång till mat och de småskaliga fiskebåtarna slås ut.

Mycket när det kommer till havens ekosystem och vår matproduktion är komplext. Men vissa saker är rätt enkla också. Här kommer två av dem:

  1. Det är en dålig idé att odla fisk genom att mata rovfiskar fem kilo fisk för att de ska gå upp ett kilo i vikt.
  2. Det är inte lugnt att fiska upp galna mängder småfisk från haven. De utgör nämligen föda för större fiskar.

Man kan tycka att folk som jobbar med fiskekvoter skulle förstå de här enkla faktumen. Men det verkar faktiskt inte så. ”Okej. Det är ju väldigt mycket fisk som går åt till de där laxodlingarna i Norge. Men det är ingen fara, för vi tar ju bara fisk som människor inte är så sugna på att äta.” Ekosystem är som sagt komplexa och ofta svåra att förstå. Men det här är gemensamt för många av dem: Större individer äter mindre individer och så länge allt är som det ska så finns det en balans. Det finns tillräckligt med små fiskar för att de större ska ha föda och det finns tillräckligt med stora fiskar för att de små inte ska bli för många.

Just nu rensar trålare som är så stora att de på en dag kan fiska upp lika stora mängder fisk som kustfiskarna gör på ett år. Det säger sig självt att ett sådant rovfiske i längden får konsekvenser. Exakt vad som händer när man rubbar balansen går inte att veta exakt. Helt säkert är i alla fall att det innebär stora problem. Och helt säkert är att högre konsumtion av odlad lax är väldigt dåligt för haven.

Missa inga sågningar! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!

Även bananer

I en kommentar till mitt inlägg om hopbuntade zucchinis som kastades för att en av två blev dålig fick jag en kommentar om att det även händer ofta med bananer. Roligt nog hade jag redan en bild på just det. Här kommer den. Ungefär samma fenomen. En blir dålig i en klase (i det här fallet var det bara skalet som hade en fläck, inuti var bananen perfekt). Och eftersom man satt en tejp runt för att upplysa om att bananerna är ekologiska så går det inte att plocka bort en och sälja resten. Tror i och för sig att det skulle gå för de har ju ingen streckkod, så de borde säljas efter vikt. Men tejpen gör i alla fall att det blir mycket krångligare. Enklare att slänga hela. Och precis det var vad som hände. Det stora problemet som jag ser på det är att det är för billigt att slänga mat. Om det var dyrt att slänga mat skulle ett vinstdrivande livsmedelsföretag garanterat lägga arbetstid på att plocka bort en banan och sätta tillbaka tejpen. Det är ju inte som att det är tekniskt omöjligt.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

Äggens hållbarhet

Tog en liten vända själv med cykel till två butiker. Det kanske intressantaste med turen var två paket ägg som låg slängda i en säck med sopor från butikens fika/matrum. Ägg är ju den enda produkten där EU-regler styr vilket datum det blir på paketet. 28 dagar efter värpning. För att de har problem med salmonella i ägg i södra Europa, vilket vi inte har här. Det här gör ju att äggen oftast håller åtminstone ett halvår efter datumet om de förvaras i kylskåp. Det intressanta med äggfyndet var att de verkar vara kastade för att bäst före-datumet passerat. Med en månad ungefär, vilket ju inte har någon större betydelse. Och att personal på en butik, som arbetar med livsmedel, inte har koll på äggens hållbarhet. Sedan kan det förstås handla om att det hela tiden fylls på med nya ägg i fikarummet, som annars skulle ha kastats, så det inte gör någon skillnad eftersom de inte hinner äta upp alla ändå.

Förutom äggen gav turen en hel del apelsiner, fortfarande gröna bananer, massor av tomater som ska bli egna krossade tomater, äpplen, ris, balsam, yoghurt, bröd, gurkor och potatis. Många saker som behövde fyllas på.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om dumpstring och matsvinn!

Årets dummaste?

Det här sättet att sälja zucchini på fyller säkert någon funktion. Att kunder tenderar att köpa två istället för bara en. Att det blir en enhetlig vikt. Eller något liknande. Ur svinnsynpunkt är det dock otroligt korkat. Här har den ena ruttnat i ena änden medans den andra fortfarande är helt perfekt. Men i och med att de säljs hopbuntade och det finns en streckkod på varan så blir den mest logiska lösningen att kasta båda. Det här sättet att förpacka på är nu nominerat till årets mest korkade svinn.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

Veckans klimatsågning: Kreativa b-planer

De senaste dagarna har två kreativa lösningar på klimatkrisens konsekvenser presenterats. Nederländska forskare föreslår att vi ska kapsla in Nordsjön till en gigantisk damm för att hindra översvämningar och Christer Fuglesang och John Hassler tycker att det vore bra att satsa på enorma parasoller för att skärma av solljuset ute i rymden. Förutom risken att det inte fungerar och att det kan få sidoeffekter man inte räknat med kan hela tänket göra att klimatarbetet bromsas.

En tjej på min gymnasieskola som rökte hade en präktig klasskompis som, i fall hon hade missat det, upplyste henne om hur farligt det var. Då svarade hon:

”Forskare har uppfunnit en platslunga, så det är lugnt.”

Hon drev bara men den präktiga klasskompisen som inte fattade det och blev ännu mer upprörd.

De flesta förstår att en plastlunga, även om den skulle fungera, aldrig blir lika bra som en vanlig lunga. Och att byta ut organ i kroppen är inte riskfritt. De flesta fattar nog också att det är bättre att lösa klimatkrisen genom att minska utsläppen än att lita på att Fuglesang ska flyga upp halvvägs till solen med ett enormt parasoll i näven.

Ändå kan sådana idéer vara skadliga för klimattänket. För människor har en stark tendens att lura sig själva för att slippa göra jobbiga förändringar i sitt liv. Och att det eventuellt finns en livlina i form av en astronaut med ovanligt stor talang för att sy segeldukar kan vara det där som får en att luta sig tillbaka och tänka att det nog löser sig ändå.

Och då har vi ens kommit till de rent praktiska problemen. Den stora risken att det helt enkelt inte fungerar. Och finansieringen. I Fuglesangs räkneexempel skulle det kanske kosta en biljon dollar (då är inte utvecklingskostnaderna medräknade). Pengar som istället kan gå till att förhindra klimatkrisen på jorden som då istället används till parasollet (det borde ju rimligen vara pengar från samma budget som används) för något som kanske inte ens fungerar.

Det skulle inte kännas så lite snopet att stå på ett förstört jordklot med vatten upp till halsen och på flimriga tv-skärmar se Fuglesang dansa runt i rymden med ett paraply som Mary Poppins utan taktkänsla. Och meningen som överröstar allt annat i skallen: ”Hur fan tänkte vi där?”

Missa inga sågningar! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!

Engagemang mot maträddning

Vid en affär på senaste turen upptäckte vi plötsligt en upprörd man som stod på en balkong och ropade något till oss. Han var så långt bort att vi inte hörde vad han ville, men han var uppenbart arg över att vi hade öppnat containern och stod och plockade ut saker. Såg ut som att han filmade oss med mobilen eller liknande och det riktigt kokade i honom så han inte kunde stå still. De är ju väldigt få, men ändå intressant med människor som verkligen engagerar sig i att förhindra att folk räddar mat som har kastats. De är inte bara emot maträddning utan lägger verkligen ner energi i att förhindra att det sker.

Vi hade just hittat tre säckar fulla med prima frysvaror som måste ha kastats för att en frys gått sönder och vi hade mött en polisbil inte långt innan. Så om han ringde polisen tänkte vi att de hade nära att åka och ville inte riskera att behöva lägga tillbaka fynden. Så vi packade snabbt in säckarna i bilen och åkte. Det hade ju varit lite intressant att prata med mannen och höra mer om hans engagemang, men risken för att det inte hade blivit något jättegivande utbyte var nog rätt överhängande, så att det inte blev av var nog ingen stor förlust.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om dumpstring!

Nya svinnsiffror för matbutiker

Jag har ju tidigare skrivit om Naturvårdsverkets undermåliga statistik gällande matsvinn. En av uppgifterna som varit särskilt anmärkningsvärd är statistiken för livsmedelsbutiker. Enligt de senaste rapporterna skulle de svenska matbutikerna ha kasta 30 000 ton mat. Det är ungefär en femtedel per capita jämfört med länder som Norge, Finland och Danmark. Och ingen som är insatt har tagit siffrorna på allvar.

I dagarna har siffran för matbutiker till slut uppdaterats och landar nu på 100 000 ton. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här. Anledningen till att den uppdateras är att de svenska livsmedelskedjorna gått med på att delge sina siffror till Naturvårdsverket. 100 000 ton är rätt stor skillnad jämfört med 30 000 ton. Men den är fortfarande väldigt låg. När Lidl i höstas redovisade sina siffror landade det på 136 000 ton om man skalade upp det till alla Sveriges butiker. Och att de övriga kedjorna skulle ha ett mycket lägre svinn än Lidl känns inte särskilt troligt. Dels har Lidl ett utbud med färre produkter, vilket brukar leda till lägre svinn. Dels ligger Lidl i framkanten i att minska matsvinnet. Till skillnad från andra butiker verkar de till exempel sätta ner priset på i stort sett alla varor med kort datum.

Ett av svaren ligger nog i den här meningen från Naturvårdsverkets pressmeddelande: ”Detta är en avsevärt större mängd än vad som redovisats tidigare år, samtidigt saknas fortfarande kunskap om matavfall från centrallager och i grossistled.” När forskarna Ingrid Strid och Mattias Eriksson undersökte svinnet på sex Willysbutiker visade det sig att väldigt mycket frukt och grönsaker reklamerades till Willys centrallager och räknades då inte in i butikernas svinnsiffror. Och eftersom Naturvårdsverket inte har med grossistledet så försvinner reklamationerna helt ur statistiken.

När man inte vet hur och vad butikskedjorna har räknat som butikssvinn går det förstås inte att veta exakt. Men mitt tips är att butikssvinnet ligger någonstans runt 150 000 ton. Utan att man räknar in returbröd, returmejeri och returfärdigmat. Men det här är i alla fall ett steg i rätt riktning.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!