Nu börjar det här bli en tjatig följetong. Under flera år av dumpstring mötte jag en polis en gång på väg hem från en tur. Han frågade om jag visste vart det fanns några containrar och jag pekade mot dem vi just lämnat. Han tackade och skyndade dit. Men nu har jag stött på polisen tre gånger på en månad och två gånger på en knapp vecka. En sak man får ge dem är i alla fall att de varierar sitt bemötande. Har de börjat punktmarkera dumpstring? Kanske har Rejvkommissionen ersatts av Dumpstringskommissionen? Nej, knappast. Det är antagligen bara en slump.
I natt var vi på väg med bil från ett dumpstringsställe till ett annat. I en kurva mötte vi en polisbil som gjorde en hastig U-sväng, slog på blåljusen och vinkade in oss till kanten.
– Vi såg att ni hade så mycket saker i bilen så vi var tvungna att kolla er, sade polisen som kom fram. Men nu ser jag ju att ni varit ute och handlat.
– Öh … Ja.
Ha tog körkortet, kollade upp det och bilen och funderade antagligen en sväng till på om det var rimligt att vi kom från en storhandling sent på kvällen.
– Varför har ni så mycket mat i bilen?
– Vi är dumpstrare.
– Jaha! Jag vet vad det är, men jag trodde aldrig att man kunde hitta så där fin mat. Den ser ju helt perfekt ut.
Vi berättade att vi dels tar till oss själva men också andra som behöver mat, att det var därför det var så mycket och polisen verkade genuint intresserad.
– Det här är ju en jättebra grej.
Sedan fick då anrop om något annat och var tvungna att hasta iväg och vi åkte vidare till nästa ställe.
