Syftet med den här bloggen är att lyfta matsvinnsfrågan genom att visa hur mycket mat som fortfarande slängs, genom att granska matindustrin och inspirera till hur man själv kan bidra till minskat svinn. För att det ska ha så stor effekt som möjligt är det bra om inläggen når ut, så fortsätt gärna gilla och dela inlägg. Tack till alla som gör det! Det vore också fantastiskt om några kunde bjuda in sina vänner att gilla Dumpstringslyx på Facebook genom att använda knappen till höger på Facebooksidan. Och trevlig helg på er!
Det brukar ju heta att de svenska hushållen är de största bovarna när det kommer till matsvinn i landet. Men är det verkligen så? Svaret är att ingen riktigt vet eftersom det inte finns några säkra siffror. Naturvårdsverkets rapport Matavfall i Sverige innehåller så mycket konstigheter att det bästa antagligen vore om den raderades helt för att inte göra mer skada. Jag ska ta ett exempel.
Enligt rapporten uppstår 30 000 ton matavfall i de svenska livsmedelsbutikerna. Det är en väldigt låg siffra. Till exempel så står hushållen enligt samma rapport för 938 000 ton. Ja, men då verkar det väl som att livsmedelsbutikerna sköter sig väldigt bra helt enkelt? Nja. Tittar man på andra likvärdiga länder, där man lagt mycket mer resurser på att ta fram siffrorna så hittar man något intressant. I såväl Norge som Finland och Danmark har de en siffra för livsmedelsbutiker som är fem gånger (!) så hög som den svenska.
Om Naturvårdsverkets siffror på 30 000 ton skulle stämma så skulle det resterande svinnet alltså bara vara 2000 ton i hela landet. 2000 ton är knappt mer än vad jag och mina vänner tar hem från ett tiotal butiker under ett år (okej, lite överdrivet, men inte jättemycket).
En annan intressant siffra i rapporten är att hushållen slänger 30 000 ton bröd, alltså ungefär lika mycket som matbutikerna. Hur proportionerna är när det gäller resterande svinn? Ingen vet, men varför skulle hushållen vara mycket duktigare och affärerna mycket sämre när det gäller bröd jämfört med annan mat?
Det är hög tid att de stora matkedjorna i Sverige börjar redovisa sina matsvinnssiffror offentligt så vi kan se hur mycket allt arbete de påstår sig göra för att minska svinnet verkligen ger.
Eftersom det vegetariska bordsmargarinet var oväntat gott cyklade jag tillbaka till butiken och hämtade resten också. Det blev sju askar till. Ingen annan hade varit där och det kändes onödigt att det skulle eldas upp.
Tog en liten vända på egen hand och hittade en del. 17 askar veganskt smör, nio korvar äppelmos, sju meloner, gurkor, mozzarella, äpplen, bananer, ett vitkålshuvud, ett blomkålshuvud, paprikor, torkad frukt, med mera. På butikernas hemsidor kan man läsa om deras fantastiska arbete mot matsvinnet, men i verkligheten ser det lite annorlunda ut. Sprid gärna!
Den här bilden är från mitten av sommaren ungefär. Då hittade jag en hel tunna full med honungsmeloner som var helt perfekta. Många, åtminstone butiksanställda, tror ju att det blir något fel på melonerna när de får fläckar på skalen, fast det är precis tvärtom. Det är när de börjar få fläckar som de oftast är lagom mogna. De här var helt perfekt saftiga och söta. Jag tog hem mer än vi hade möjlighet att göra av med, men som tur var hade vi vänner hemma på middag, så alla fick ta med sig meloner hem.
Blev en del annan frukt och lite grönsaker också. Och en liten liten Sportlunch. Känns som bra proportioner mellan frukt och grönsaker och godis på den här bilden. Precis så här bör man kanske äta.
Mer om matsvinn och dumpstring i min reportagebok “Svinnlandet”.
Soppor är ju en kanongrej när det gäller att göra av med grönsaker som börjar bli lite trötta eller fula i kylskåpet. Det fina är att de flesta grönsaker och rotsaker är som allra bäst just innan de blir obrukbara. Skrumpna paprikor och mjuka fläckiga palsternackor har mycket mer smak än nya perfekta, helt enkelt för att smakerna koncentreras när de torkar ihop lite. Därför ska de inte ses som ett problem utan en tillgång. I den här soppan stoppar man i allt man råkar ha över, som annars skulle ha blivit svinn.
Ingredienser:
En klick smör
Peppar
Hackad persilja
1 liter buljong
1 liter rotfrukter och grönsaker
Till exempel: Purjolök, lök, selleri, paprika, broccoli, palsternacka, morot, kålrot, potatis, rotselleri, kålrabbi, svartrot, rättika, majrova, persiljerot, ärtor, jordärtskocka (helt enkelt det som finns hemma).
Gör så här:
Skala och dela rotfrukterna och grönsakerna.
Fräs dem i en klick smör i botten av kastrullen och koka samtidigt upp vatten i en vattenkokare.
Häll över vattnet och ha i buljongtärningar eller egen koncentrerad buljong från frysen.
Koka i tio minuter eller tills rotfrukterna är mjuka.
För ett tag sedan skrev jag om att sportkedjan XXL skär sönder kläder i Aftonbladet. I artikeln berättade XXL:s VD att de är tvungna att skära sönder dem på grund av att det står i leveransavtalen. Jag skulle vilja gräva mer i det här och då vore det bra om jag kunde få tag på ett sådant avtal. Så om någon som läser det här har tillgång till sådana avtal eller känner någon som har det får du gärna kontakta mig på: andreas.jakobsson@andreasjakobsson.net. Det går självklart att vara anonym. Sprid gärna det här i era kanaler!
På väg hem efter några öl med en vän kollade jag en butik och fick med mig två kassar mat hem. På sistone har ostförråden sinat, men det ordnade till sig nu. 18 paket färdigskivad ost, en massa påsar riven ost och en vanlig ost, som jag skar bort ett par mögelfläckar på. Dessutom keso, ricotta, grekisk yoghurt och fyra apelsiner. Nu är ostfrågan löst för en tid framöver i alla fall.
En lite sväng på egen hand gav påfyllning av frukt och grönsaker. Som många gånger förut hittade jag en hel tunna full med meloner och de flesta var ruttna och spruckna. Men bland dem fanns det några stycken som var helt felfria men som hade slunkit med av bara farten. Och hade det varit fest i butiken igen. En bag in box vin med en tredjedel kvar i. Man blir ju nästan lite sugen på att söka jobb på den butiken. De verkar unna sig en hel del.
Äpplen är ett av de vanligaste fynden i affärernas soptunnor alla tider på året. Oftast handlar det om ett eller två dåliga i påsar eller att de i lösvikt fått någon stöt. Oftast är de importerade från Nederländerna eller Italien. Ganska ofta från Chile eller Argentina och ibland från Nya Zeeland. Ett rejält systemfel när frukt fraktas så långt, men ändå inte värderas högre än att det anses som för mycket jobb att öppna en förpackning och plocka bort det äpplet som blivit fult i skalet. Uppskattningsvis är 80 procent av alla frukter och grönsaker vi hittar slängda på grund av att de säljs i flerpack och en eller två blivit dåliga. Om de stora butikskedjorna ville ta tag i matsvinnsfrågan på allvar så skulle de börja sälja alla frukter och grönsaker på lösvikt.
