Det här är ett av fyra sopkärl som innehöll ungefär lika många nät med en eller två eller tre dåliga apelsiner i varje på senaste turen. En fin grej med apelsiner (och andra frukter och grönsaker) i lösvikt är att när en blir dålig är det superlätt för personalen att plocka bort den och slänga den. När de säljs i nät blir det istället så här. Hundratals fina apelsiner som slängs tillsammans med de dåliga. Och ändå ökar försäljningen av frukter och grönsaker i flerpack, för att flerpack gör att kunderna köper mer. Ett sätt att motverka det är att som kund bara köpa frukter och grönsaker i lösvikt så långt det är möjligt (vissa produkter säljs ju bara förpackade). Om ingen köpte nät med apelsiner så skulle butikerna tvingas gå över till lösvikt och svinnet skulle minska drastiskt. Så jag önskar alla ett gott nytt näthandelsfritt år!
Här är hälften av vad vi valde att ta hem från senaste turen. Vi lämnade bland annat säkert ett halvt ton apelsiner i nät, över 100 ägg och över 100 liter mjölk. Nu har det gått ännu ett år utan att det tagits några politiska åtgärder mot svinnet förutom att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket fått lite kaffepengar att göra några småprojekt för. Det finns fortfarande ingen i närheten av fullständig statistik över svinnet, det är fortfarande billigt för företagen att slänga mat, det är fortfarande grönt ljus för att slösa på våra gemensamma resurser för att öka lönsamheten, det är fortfarande okej att elda upp mat samtidigt som folk inte har råd att köpa mat.
Den gemensamma nämnaren för länder som lyckats minska svinnet ordentligt, som Storbritannien och Danmark är att det satsats mycket pengar från politiskt håll. I Sverige satsar man nästan ingenting. Målet är att svinnet ska halveras till 2030, men just nu tyder inget på att det ska lyckas. Låt oss hoppas att åtminstone något steg i rätt riktning tas under 2021.
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!
Svinnet fortsätter. Den första dumpstringen efter jul gav ungefär samma saker man brukar hitta efter jul. Den enda överraskningen var egentligen mängderna. Vi tog hem en hel del, men lämnade ungefär tio gånger så mycket. Det som blev kvar var bland annat ett 100-tal ägg, ungefär ett halvt ton apelsiner och över 100 liter mjölk. Det är jävligt deprimerande när man inte ens kan ta hand om hälften av vad man hittar och tänker på all möda och energi och klimatpåverkan som gått åt till att producera varorna som nu bara kommer att eldas upp. Hur är det möjligt att det här bara får fortgå? Hela resultatet av turen kommer i morgon, så håll utkik!
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!
Här är vad jag valde att ta hem från en sväng till två av de närmaste butikerna. På den ena var vi fyra dumpstrare, men hade inte en chans att ta hand om ens en fjärdedel av alla perfekta frukter och grönsaker. Jag har en idé om hur svinnet i butik skulle kunna minskas. Som jag ser det är ett av de största hindren butikernas lönsamhet. Om en butik säljer frukt och grönsaker enbart i lösvikt så minskar svinnet, men den får sälja mindre eftersom kunderna till exempel plockar tio apelsiner när de väljer själva men får med sig 25 hem när de är bekväma och tar ett nät istället. Och det går inte eftersom butiken då blir utkonkurrerad av butiker som fortsätter sälja i nät.
Om en butik väljer att inte ha ständigt fulla hyllor så minskar svinnet, men kunderna blir sura när inte allt de tänkt handla tio minuter innan stängning inte finns och börjar gå till konkurrentbutiken istället. En låsning alltså.
Men om butikerna skulle börja tvingas deklarera sitt svinn, alltså att varje butik klart och tydligt var tvungna att visa sina siffror för kunderna, så skulle kunderna kanske ha mer överseende med butiker som har låga svinnsiffror och inte välja bort dem för att det saknas lättmjölk av ett visst fabrikat klockan 21.45. Det skulle också ge mer motivation för personalen att hålla siffrorna låga om butiken jämförs med andra butiker. Transparens är aldrig dåligt.
Jag tror ju fortfarande att det bästa alternativet är politiska styrmedel som antingen gör det dyrt att kasta eller helt enkelt tvingar livsmedelsföretagen att göra något annat med maten än att slänga den, men det beslutet vågar troligen inte några politiker ta innan allt är för sent, och det här skulle kunna vara ett ganska bra näst bästa alternativ.
Ett annat alternativ är att inte göra någonting och hoppas att marknaden ska lösa problemet själva, vilket bara är att glömma. Som det är nu är det ingen som vet om svinnet verkligen minskar eller om det i själva verket ökar och så kan vi inte ha det.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:
En bra grej när man dumpstrar är ju att prenumerera på Livsmedelsverkets återkallanden. Då får man ett mejl när en produkt återkallas för att det är något fel på den och riskerar inte att få i sig något olämpligt. Det är väldigt sällan något som återkallas innebär någon egentlig fara om man inte är allergisk mot något och det är sällan återkallade produkter ens hamnar i soporna. Men ibland händer det. Som här. När jag hittade ett gäng blåbärsteer mindes jag att det var något med för mycket bekämpningsmedel och lät dem ligga kvar. Onödigt visade det sig när jag gick ut och kollade mejlet igen. Det handlade bara om en liten mängd bekämpningsmedel i produkten som var ekologisk, vilket inte är tillåtet för att den är ekologisk. Men eftersom jag inte är något fan av smaksatta teer så var det ändå ingen större förlust. Resultatet av turen kommer i morgon, så håll utkik!
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!
Svenska banker satsar 97 miljarder kronor på företag som arbetar med att utvinna olja i Arktis. Det är inte förvånande i sig. Bankerna är sedan länge kända i att stödja allt från folkmord i Afrika till kärnvapen och klusterbomber, bara det är lönsamt. Men när de i Aftonbladet förklarar varför de väljer att låta sina kunders pengar jobba för oljeutvinning i ett av världens känsligaste naturområden blir det riktigt underhållande.
Svaren kan sammanfattas med att de gör det för att hjälpa företagen att gå mot en mer hållbar utveckling. Det låter ju kanon. De ska med sina pengar alltså få företag som just börjat borra efter olja i Arktis att bli mer klimatsmarta. Man kan ju i alla fall inte anklaga dem för att ha låga ambitioner och det finns jättemycket att göra på det området.
De kan ju till exempel verka för att engångstallrikarna av plast i mässen byts ut mot tallrikar i bambu istället. Eller att båtarna som fraktar dit borrutrustningen ska ha solceller på däck. Eller att arbetskläderna ska innehålla mindre kemikalier.
Sedan blir det lite jobbigt. Ett problem med att hjälpa företag som borrar efter olja att bli mer klimatsmarta är att själva kärnverksamheten är svår att göra så mycket åt. Att man tar upp mer olja fast jordklotet inte ens tål att man förbränner oljan som redan har tagits upp. Inte ens om man lyckas få oljeborrningsföretagen att pumpa upp oljan långsammare hjälper det alltså.
Till och med den gamla klassiska bortförklaringen ”om inte vi gör det så gör ändå någon annan det” hade faktiskt suttit bättre.
Missa inga sågningar! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!
Min spontana reaktion när jag läste om Aftonbladets avslöjande att Skånemejerier hyvlar bort mögel från ostar och paketerar om dem var att det var en bra sak eftersom det minskade svinnet. På hårdost är det ju okej att skära bort mögel och använda resten eftersom ostar är så torra att mögel och bakterier bara lägger sig på ytan. Men frågan visade sig inte vara riktigt så enkel.
Dels verkar det som att man inte följt Livsmedelsverkets rekommendationer om att skära bort möglet med två centimeters marginal. Det är antagligen ingen större fara för livsmedelssäkerheten, däremot är det jävligt korkat eftersom osten då med högsta sannolikhet gör att osten kommer börja mögla igen efter kort tid. Och det i sin tur innebär att kunder kommer få mögliga ostar och att varumärket blir skadat eftersom folk inte vill köpa ostar som möglar snabbt.
En annan aspekt är att mögel i största möjliga mån ska undvikas i lokaler där man producerar mat. Mögelsporer förekommer överallt i luften hur rent man än har, men om man hanterar livsmedel gäller det att hålla nivåerna så låga som möjligt. Om de anställdas vittnesmål om att hela luften luktade mögel efter att de stått och skurit bort mögel stämmer innebär det att den innehöll en hög koncentration av mögelsporer och att de sporerna sannolikt satte sig även på nyproducerade ostar, vilket ledde till en ond cirkel med mer mögliga ostar och mer svinn. Och att man har använt mögligt smör i sin ostproduktion är riktigt dumt eftersom mögelgifterna blir kvar även efter upphettning.
Däremot är det ju heller inte bra om alla mögliga ostar nu bara kastas. Vad Skånemejerier skulle behöva är en plan b för ostarna. Så att de kan användas i produktionen av andra livsmedel (så klart efter att man skurit bort möglet med god marginal). Det borde inte vara en omöjlighet eftersom ost används i många matprodukter.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:
Det kom svar på mitt mejl till Uppsalahem. Ungefär som väntat.
“Hej
Tack för din synpunkt gällande miljöstugorna.
Svarar på dina frågor nedan.
1 och 2 – Att det saknas kärl i vissa miljöstugor har med platsbrist att göra. Vi har gjort en inventering nyligen med hjälp av önskemål från hyresgäster samt hur våra fastighetsskötare upplever att kärl används på Marmorvägen. I två av miljöstugorna finns det behållare för metall och plast. Denna lösning tyckte vi var den bästa för alla boenden utifrån förutsättningarna som finns där.
3. Uppsalavatten tömmer kärlen för brännbart och Ragnsells tömmer övriga kärl och vi kan inte blanda kärlen så då det försvårar jobbet för personalen som sköter tömningen av kärlen. Men det är en bra synpunkt att se ifall det går att få en tydligare avdelning mellan kärl. Jag noterar detta och ser ifall man kan få in det i miljöstugorna.”
Mitt förslag var ju inte att man skulle lägga till ytterligare kärl för plast utan att man skulle byta ut kärl för brännbart mot kärl för plast. Men det saknas tydligen ambitioner för att öka återvinningen. Tråkigt. Bilden visar hur kärlen för pappförpackningar såg ut häromkvällen. De fulla kärlen gjorde att folk var tvungna att kasta kartonger i brännbartkärlen där det fanns plats istället.
Bilden visar min halva av vad vi valde att ta hem från senaste turen. När representanter för butikerna uttalar sig om “det lilla svinnet” som ändå uppstår i butik brukar de ofta framhålla att kundernas beteende är det största problemet. Kunderna klämmer på avokado så den blir dålig. Kunderna väljer bort grönsaker som inte ser perfekta ut. Kunderna vill inte betala fullt pris för varor med kort datum. Jag tänkte analysera kundernas inblandning i fynden från den här turen.
Tomaterna, paprikorna, äpplena, klementinerna, apelsinerna, rotsakerna och blåbären var kastade för att en eller två blivit dåliga i ett flerpack. Kan det vara kundernas fel? Svar: nej. Äggen hade kastats för att ett eller två gått söner i paketen. Kundernas fel? Svar: nej. Majonnäsen hade kastats för att flera burkar i ett flak gått sönder. Kundernas fel? Svar: Inte särskilt troligt. Det skulle ju kunna vara en väldigt vinglig kund som råkade putta ner ett helt flak, men eftersom majonnäs inte säljs i flak bör olyckan skett redan på lagret eller i transporten. Så: Nej.
Bakchokladen som kastats låg i en oöppnad kartong med tio stycken i och hade alltså inte ens lämnat lagret. Kundernas fel? Svar: nej. En kaffepaketet var kastat på grund av vakuumsläpp. Kundernas fel? Svar: nej. Det andra kaffepaketet var kastat för att pappersomslaget fått en reva. Kundernas fel? Svar: Troligen inte. Rotfruktschipspåsen var kastad för att det var en glipa längst upp på påsen. Kundernas fel? Svar: nej. Lösgodis (med papper på) som rensats ut när nytt godis kommer in (långt kvar till släng varan-datumet). Kundernas fel? Svar: nej.
Juicen, mjölken, yoghurten, den rökta laxen, grädden, smoothien, den färska pastan och smördegen var kastade på grund av släng varan-datumet. Kundernas fel? Svar: Det beror på hur man ser på det. Det kan ju delvis bero på att kunderna är kräsna och undviker att köpa med kort datum och inte väljer en ny sort bara för att priset är nersatt (juiceflaskorna hade rea-lappar). Å andra sidan kan man inte riktigt begära att kunder köper saker bara för att det är kort datum. Det finns ju begränsningar i hur mycket man kan äta och dricka. Och att man ska betala fullt pris för en produkt med kort datum är också mycket begärt. Många tror ju att det finns någon logik bakom hur datumen är satta. Så: nej.
Så om man ska summera de kastade varorna på bilden så är den enda som egentligen skulle kunna vara kundernas fel burken med salladsost. Den kan faktiskt ha kastats för att en kund tagit ut den från kylhyllan och ställt den i en annan hylla i butiken. Men jag vet förstås inte säkert. Även om den teorin stämmer så är det ju en rätt liten del i det hela. Hur kommer det sig då att det är burken med salladsost och inte det andra butikerna väljer att lyfta fram när de pratar om matsvinn kan man undra?
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:
Svinnet fortsätter. Det blev en sådan där tur när det var svårt att rymma allt i bilen igen och fick en lätt ångest när jag tänkte på hur lång tid det skulle ta att ta hand om allt. Men man ska inte klaga. Bland annat tio liter juice, polkabetor, gulbetor, bakchoklad, Bregott, rökt lax, färsk pasta och massor av frukt och grönsaker. Hela resultatet av turen kommer i morgon, så håll utkik!
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:
