
Här är vad jag valde att ta hem från en sväng till två av de närmaste butikerna. På den ena var vi fyra dumpstrare, men hade inte en chans att ta hand om ens en fjärdedel av alla perfekta frukter och grönsaker. Jag har en idé om hur svinnet i butik skulle kunna minskas. Som jag ser det är ett av de största hindren butikernas lönsamhet. Om en butik säljer frukt och grönsaker enbart i lösvikt så minskar svinnet, men den får sälja mindre eftersom kunderna till exempel plockar tio apelsiner när de väljer själva men får med sig 25 hem när de är bekväma och tar ett nät istället. Och det går inte eftersom butiken då blir utkonkurrerad av butiker som fortsätter sälja i nät.
Om en butik väljer att inte ha ständigt fulla hyllor så minskar svinnet, men kunderna blir sura när inte allt de tänkt handla tio minuter innan stängning inte finns och börjar gå till konkurrentbutiken istället. En låsning alltså.
Men om butikerna skulle börja tvingas deklarera sitt svinn, alltså att varje butik klart och tydligt var tvungna att visa sina siffror för kunderna, så skulle kunderna kanske ha mer överseende med butiker som har låga svinnsiffror och inte välja bort dem för att det saknas lättmjölk av ett visst fabrikat klockan 21.45. Det skulle också ge mer motivation för personalen att hålla siffrorna låga om butiken jämförs med andra butiker. Transparens är aldrig dåligt.
Jag tror ju fortfarande att det bästa alternativet är politiska styrmedel som antingen gör det dyrt att kasta eller helt enkelt tvingar livsmedelsföretagen att göra något annat med maten än att slänga den, men det beslutet vågar troligen inte några politiker ta innan allt är för sent, och det här skulle kunna vara ett ganska bra näst bästa alternativ.
Ett annat alternativ är att inte göra någonting och hoppas att marknaden ska lösa problemet själva, vilket bara är att glömma. Som det är nu är det ingen som vet om svinnet verkligen minskar eller om det i själva verket ökar och så kan vi inte ha det.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:
Håller med dig. Låt oss hjälpas åt att driva frågan om skarpa styrmedel 2021. God Jul!
Taste the Waste!
Orsaken: Är det livsmedelsindustrin som producerar för mycket mat? Är det snabbköpen som beställer för mycket livsmedel? Hurdå för mycket?
Så många går hungriga i den bästa av världar. Om den mat som kastats bort skulle ha varit för mycket för de som svälter här i världen, är det ingen som vet: det var ingen av dem som blev erbjudna nåt av det. Frågan man kunde ställa vore väl om livsmedelsindustrin producerat för mycket för att snabbköpskedjor och detaljhandel skulle klara att sälja det.
I det här samhället måste investeringar löna sig för företaget. Betyder: utgifterna för produktion och försäljning måste avkasta en vinst som överstiger kostnaderna. Dessa måste vara så billiga som möjligt.
Då föredrar man att kasta mat och saker som går att använda eftersom det är billigare:
Att sortera bort skämda exemplar kostar ju arbete och lön, och då lönar det sig att slänga hela lådor. Livsmedel som inte uppfyller vissa storleksrestriktioner eller estetiska restriktioner kastas bort, för innehållet i varje låda måste vara homogent och innehålla t. ex. tomater av samma sort, typ, kategori och kaliber och måste vara enhetliga till färg, mognad och form. Böjda gurkor passar inte i raka packlådor och blir mestadels inte alls skördade: det skulle föra med sig höjda förpacknings- och transportkostnader. Transporten av bönor från Kenya medför risken att en del av dem redan har ruttnat när de väl kommer fram – de färska bönorna hade säkert smakat gott i ursprungslandet, men de är avsedda att exporteras. Brödhyllorna måste vara fyllda tills stängningsdags, annars går kunden till konkurrensen – allt bröd som inte sålts till dess slängs bort. När de nya varorna redan levererats till snabbköpen, kastas de „gamla„ varorna bort för de inte kan säljas längre etc.
Livsmedels“slöseriet“ må vara absurt med tanke på att alla ton mat som slängs, kunde delas ut i länder där människor hungrar. Men det som räknas är inte människors behov, utan den hårda grundval som gäller i det här samhället: Försäljning av varor ska avkasta vinst för livsmedelsproducenter och livsmedelshandel. Allt arbete och alla naturliga resurser som ingår produktionen är inte värda ett jota om försäljningen inte lönar sig.