Den vita sparrisen som hittades på senaste turen avnjöts med en hemmagjord hollandaisesås, vilket var fantastiskt gott. Förutom att sparris är sjukt gott är en av de fina sakerna med den att det är en av få matvaror som bara går att köpa en viss tid på året. Det gör att man längtar efter den och att det blir extra gott när man väl får den.
Färska svenska jordgubbar är visserligen godare än importerade (på grund av att närheten gör att de kan skördas mer mogna) men mycket av tjusningen går ju förlorad när man kan köpa färska jordgubbar i mataffärerna året om. Skulle du kunna tänka dig att skippa färska jordgubbar på vintern?
Förra veckan cyklade jag till jobbet med två tomma cykelkorgar bakpå. När jag cyklade genom Stadsskogen hamnade jag i ett gupp, men tänkte inte så mycket på det. Senare på dagen märkte jag att jag bara hade en cykelkorg kvar. Tänkte att den kanske skulle ligga kvar där vid guppet när jag cyklade hem, men det gjorde den inte. Någon hade tänkt ”finders keepers”.
Lite surt att behöva köpa en ny på grund av det, men inte så mycket att göra åt. Gissa om jag blev förvånad när jag på dumpstringsturen efter, i den första butikens brännbartsopor, hittade en likadan cykelkorg, som det inte var något fel på förutom att den var lite smutsig.
Under snart elva års regelbunden dumpstring har jag aldrig tidigare hittat någon cykelkorg och nu dök den första upp med perfekt tajming. Det är nästan att jag blir religiös. Vad tror du? Kan det verkligen vara en slump? Dumpstringens vägar äro outgrundliga.
Vill du också hitta en ny cykelkorg när du precis tappat en? Köp ”Dumpstringshandboken” och kom igång!
Här är min halva av vad vi valde att ta hem från soporna den här gången. Bland annat vit sparris, ett kilo jordnötter och en hel del frukt. Många hävdar att det är kundernas beteende som är den stora orsaken till butikernas matsvinn. Kunder väljer varor med ”bäst” datum, vilket gör att de med sämre datum går ut. Kunder väljer inte grönsaker och frukter med skavanker eller konstig form. Kunder väljer inte varor med trasiga förpackningar. Visst leder kunders beteende till en del onödigt svinn. Men att förändra folks beteende är ett långsamt och svårt arbete jämfört med att reglera butikernas verksamhet.
Och det var ju inte kunder som började efterfråga fem olika märken på likvärdiga produkter. Det är inte kunder som väljer att köpa in mer mat än det går att sälja för att inte riskera att det saknas någon produkt då och då. Det är inte kunder som väljer att sälja frukt och grönsaker i flerpack trots att det leder till massor av svinn när en blir dålig i varje.
Att säga att folk borde skärpa sig hjälper inte. Att säga att butikerna borde skärpa sig hjälper inte heller, eftersom de som vinstdrivande företag strävar efter högsta möjliga lönsamhet på kort sikt.
Det enda som verkligen skulle hjälpa vore att sätta in politiska styrmedel. Om det bara fanns naturell yoghurt av ett märke så fick kunden välja det märket (om den vill köpa naturell yoghurt). Om det bara fanns frukt och grönsaker i lösvikt fick kunden vara så god att plocka ihop en påse själv. Och om det bara fanns mjölk kvar med ett datum så fick kunden hålla till godo med det datumet.
Och de flesta skulle nog inte tycka att det var jordens undergång eller vad tror du?
Det började bli lite dåligt med frukt och grönsaker hemma. ”Jaha. Då får man väl åka ut och hämta mer då”, tänkte jag och slogs själv av hur sjukt det här är. Det blev en riktigt bra tur där vanliga fynd, som nät med apelsiner där en blivit dålig, blandades med lite ovanligare som stora champinjoner och vit sparris. Resultatet av turen kommer i morgon, så häng med!
Varför en second hand-butik hade valt att slänga den här kepsen i brännbarcontainern har jag ingen aning om. Den verkade knappt vara använd och nypriset för sådana här kepsar brukar ligga runt 400 kronor. Nu är den i alla fall såld på Tradera för 99 kronor och skickad till en ny ägare, vilket känns klart mer värt än att den skulle ha blivit bränsle till stans fjärrvärmeproduktion.
Vill du också rädda prylar och tjäna pengar på dumpstring? Köp ”Dumpstringshandboken” och kom igång!
Överblivet från butikers salladsbarer är bland de vanligaste fynden man gör som dumpstrare. Och ganska ofta innehåller de intressanta saker som går att rädda, som öppnade tråg med körsbärstomater och hela tråg som kastats oöppnade. Den här gången fanns det ett tråg fullt med sojabönor. Tråget var öppet, men det var inget fel på sojabönorna. Eter att jag sköljt av dem i ett durkslag frystes de in och slapp eldas upp.
En anledning till att det är så svårt för butikerna att minska sitt svinn är att många av åtgärderna som skulle fungera och skulle ge en minskad försäljning. Pengarna styr. Men ska man vara riktigt korrekt är det snarare pengar och kortsiktigt tänkande som gör att svinnet minskar så lite.
För Markus Wahlgren, som är chef på Stora Coop Visby och hans personal har visat att det till och med kan gå att få bättre lönsamhet genom att minska svinnet. Läs gärna min artikel om hur de lyckats i nya numret av Magasinet Filter. För att kunna läsa den måste du antingen köpa den fysiska tidningen eller bli prenumerant och läsa den på nätet. Gör gärna det! Bra journalistik behöver allt stöd den kan få just nu.
Här är min fjärdedel av vad vi valde att ta hem från soporna den här gången. När jag blir intervjuad om matsvinn i tidningar och radio får jag ofta frågan ifall jag har något tips för att minska sitt matsvinn hemma. Då brukar jag svara: ”Låta bli att slänga.” Det låter ju väl enkelt. Men eftersom man inte behöver bry sig om datumet på paketet på ungefär 99 procent av alla produkter och eftersom man kan ansa frukt och grönsaker som börjar bli dåliga och eftersom matlådor tar lång tid på sig innan de börjar mögla är det väldigt lite mat man behöver slänga.
Och poängen är ju att ”Låta bli att slänga” borde vara en djupt rotad grundinställning. Det normala borde vara att bara slänga något i absoluta nödfall, kanske en gång per år (ingen är ju perfekt).
Samma grundinställning borde rimligen också gälla i livsmedelsbranschen. För det är fullt möjligt om man verkligen vill. Problemet är att som det ser ut nu är systemet upplagt så att det kortsiktigt är mest lönsamt att bara köra på och enklast att bara kasta det som blir över. Det är därför förutsättningarna i systemet behöver göras om genom politiska styrmedel.
Det känns alltid lite surt (ursäkta) när man hittar massor av mjölk när det är varmt ute. Det här hade varit ett lysande fynd för ett par veckor sedan. Som tur var fanns det några laktosfria också och eftersom laktosfri mjölk hettas upp till en högre temperatur i produktionen håller den bättre (ungefär lika länge som mjölk med lång hållbarhet). Så jag kunde i alla fall rädda två liter mjölk som det inte var något fel på. Synd bara på de andra 30-40 litrarna som blev förstörda av värmen.
