Jag blev riktigt glad när jag hittade en begagnad resväska av märket Samsonite. Väskan, som låg i en second hand-butiks container, är lite sliten, men fullt fungerande. Om man som jag reser mycket med en packning mest bestående av böcker så går hjulen ofta sönder på väskorna. Men den dagen min nuvarande, också dumpstrade väska, pajar har jag nu en ny gammal väska i förrådet. Kan man tänka sig ett bättre fynd än det?
Vitkål är, enligt mig, ett av de bästa fynden man kan göra som dumpstrare. I 99 procent av fallen är de kastade bara för att det yttersta eller de två yttersta lagren är lite fula. Bara att skala av och vara glad. Dessutom håller ju vitkål jättelänge. Det här huvudet kommer vi ha glädje av i många veckor. Vad brukar du göra med vitkål?
I dag tar jag tåget hem från Skövde efter ett lyckat föredrag i går kväll på Skövde kulturhus med stor publikuppslutning och fin stämning. En av sakerna jag pratade om är vikten av att minska på förbrukningen av engångsartiklar (om Systembolaget verkligen ville göra något för klimatet borde de inte byta ut plastkassarna mot papperskassar utan sluta med engångskassar till exempel) och med mig på tåget har jag min bleckmugg som jag fick när jag pratade i Nässjö för många år sedan.
För något år sedan ungefär slogs jag av hur många engångsmuggar jag förbrukade under en föredragsresa (ibland uppemot åtta stycken) och bestämde mig för att börja ta med egen mugg istället. Folk tittar lite konstigt på mig när de ser muggen, men det kan jag ta. Borde inte egen mugg när man reser vara en självklarhet?
En kompis skulle göra en smörgåstårta och behövde lite ingredienser, så vi tog en kort sväng till en butik och hittade en hel del. Lite av det fick följa med hem. Nu blir det till att käka mozzarellamackor närmsta tiden. Det är ett allvarligt fel i systemet när det bara är att åka och hämta fullgod mat som har skickats till destruktion. Jag vill inte ens tänka på hur mycket alla butiker som har otillgängliga sopkärl slänger.
Missa inga fynd! Gilla och följ Dumpstringslyx på Facebook och Instagram!
Av alla dumma anledningar till att matvaror kastas är det här kanske den dummaste. Choklad som brutits av inuti förpackningen. Man ska ju ha en rätt stor käft för att kunna äta en chokladkaka utan att behöva dela den. Skulle du ha köpt den?
Gilla och följ Dumpstringslyx på Facebook och Instagram för fler dumma anledningar!
Bilden visar min halva av vad vi valde att ta hem från senaste turen. Bland annat massor av frukt och grönsaker, vegofärs och salt. Här kommer ett utkast ur ”Dumpstringshandboken”:
”Om alla provade på att dumpstra en period av sitt liv är jag övertygad om att vi skulle ha ett mycket bättre samhälle. Alla behöver förstås inte starta matlabb eller klimatpoddar. Men alla skulle behöva ha insikterna man får när man ställs öga mot öga med det enorma slöseriet. Har du under en period i ditt liv dumpstrat kommer du aldrig mer slänga ett paket fil för att datumet på paketet säger till dig att göra det. Du kommer inte gå på butikskedjornas hållbarhetspropaganda och du bli vaccinerad mot villfarelsen att vi är på rätt väg och att allt kommer att lösa sig bara vi låter marknaden lösa klimatproblemen på egen hand.
Och den medvetenheten är den största vinsten med dumpstring. Visst är det bra att mat och prylar räddas från att gå sopdöden till mötes och att efterfrågan därmed minskas något. Men det viktigaste är insikterna du får när du gräver i samhällets avskrädeshögar.
Själv känner jag efter tio års dumpstrande en större och större frustration. För att det händer så lite. För att matsvinnet bara fortsätter och fortsätter. För att företag medvetet förstör produkter för att göra dem obrukbara. Hur känns det för personal som mitt under brinnande klimatkris har som arbetsuppgift att stå och skära sönder fullt fungerande kläder?
Frustration och ilska kan vara bra. Frustration och ilska kan leda till förändring. Och om du börjar dumpstra är det bara tiden som begränsar hur mycket både teoretiskt och konkret klimatarbete du väljer att göra.”
När man dumpstrar i kärl för brännbart avfall vill man hitta tunga säckar. Säckar som knappt väger något innehåller nämligen oftast bara tomma förpackningar och annat skräp. Så när man stöter på en säck med påtaglig tyngd väcks förhoppningar. Förhoppningar som ofta släcks när man börjar gräva och ser att det var ännu en säck med en bunt tidningar i botten. Om alla återförsäljare av tidningar hade kärl för returpapper (och använda dem) skulle det underlätta betydligt för oss som dumpstrar.
Trots några sådana säckar blev det en givande tur. Resultatet kommer i morgon.
Missa inga fynd! Gilla och följ Dumpstringslyx på Facebook och Instagram!
”Det existerar säkert städer där alla butiker faktiskt har sin avfallshantering inomhus, men den är mycket ovanligt”, skriver jag i ”Dumpstringshandboken”. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag fått höra av folk att deras stad är helt omöjlig att dumpstra i, bara för att lite senare få en rapport från någon som har gjort ett seriöst försök i just den staden och kommit hem med mängder av mat och prylar. Två exempel är Gävle och Skellefteå.
Är det någon som förstår vad det här fenomenet beror på? Kan det vara så att många inte orkar göra ett ambitiöst försök (alltså att kolla bakom fler än två butiker) och därför intalar sig själv (och andra) att det inte är någon idé? Eller är folk så listiga att de kommer med sådana påståenden för att de inte vill ha konkurrens? Vad tror du?
Vill du göra ett ambitiöst dumpstringsförsök? Införskaffa ”Dumpstringshandboken” och få reda på hur du går tillväga!
Då och då byter butiker ut sina kundkorgar mot en ny sort och så slängs de gamla. Är det någon som har något tips på vad de skulle kunna göra istället för att byta ut alla korgar och slänga dem i containern för brännbart avfall?
Är det inte lite magstarkt när man går in på en hemsida och plötsligt får se sig själv i sammanhang man inte alls vill vara i? Häromdagen gick jag in på Linked In och möttes av den här annonsen. Jag och Preems isbjörn, som snart är utrotningshotad på grund av verksamheten Preem bedriver. Även om jag känner en viss sympati för den naivt lallande isbjörnen som inte har en aning om vad som väntar den, så vill jag helst inte ha något att göra med Preems omställning från jättestora utsläpp till fortfarande jättestora utsläpp, men en gnutta mindre. Däremot skulle jag gärna stötta en räddningsaktion för att befria isbjörnsstackaren från oljejättens klor.