Inget slängs i onödan. Allt slängs av en orsak, hävdar ofta talespersonerna för landets stora butikskedjor. På sätt och vis sant. Här är ett exempel. Ett paket pulvermos har fått ett litet hål i hörnet. Innerpåsarna i paketet är intakta, men ändå slängs det. Antagligen är det reklamationssystemet som spökar igen. Paketet var redan trasigt när det anlände till butiken. Då reklamerar butikspersonalen varan, men slänger den själva istället för att skicka tillbaka den. Ett argument för att personal i butiker inte får ta hem mat som ska kastas brukar vara risken för att personalen ska börja ha sönder produkter med flit för att sedan kunna ta hem dem. En ännu viktigare sak att hålla koll på borde vara att butiker inte reklamerar vid minsta fel för att bättra på butikens svinnsiffror (det reklamerade räknas ju inte på butikernas konton). Det gör till exempel att butiker reklamerar hela pallar med frukt bara för att en eller två frukter är dåliga. Det kan man läsa mer om i forskningsartikeln Mattias Eriksson och Ingrid Strids artikel ”Food losses in six Swedish retail stores: Wastage of fruit and vegetables in relation to quantities delivered” om man är intresserad av ämnet.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn:

Den absolut mest effektiva åtgärden för att minska matsvinnet vore att slopa bäst före-datumen och istället bara ha produktionsdatum på produkterna. Har man produktionsdatum så är den enda funktionen bäst före-datumet fyller att uppmana folk att kasta mat. Självklart ska man ha kvar sista förbrukningsdag på lättfördärvliga produkter. Det vore ju inte så skoj att råka få hem två veckor gammal färsk kyckling eller fisk. Men på de allra flesta produkter är släng-datumet helt onödigt. Men jag inser ju att det kommer dröja innan vi når dit (om vi någonsin gör det) så ett första alternativ skulle också kunna vara att ha bättre kontroll på datumen producenterna sätter. Är de rimliga? Är de ordentligt motiverade? Varför märks det ingen skillnad ett år efter datumet på många produkter?

En av produkterna där märkningen borde ses över är smör och bordsmargarin. Produkter som fil ändrar ju smak efter en tid och blir till exempel lite syrligare. En del tycker de smakar sämre, andra bättre, men faktum är att smaken förändras. Det gör den inte med smör. Det har hänt ett gäng gånger att jag hittat många askar Bregott på samma gång och det kan gå månader innan vi gör slut på den sista asken. Och jag har aldrig märkt den minsta skillnad på smaken. Är det då rimligt att datumet sätts flera månader innan det blir dåligt, så att det som i det här fallet kastas flera askar helt i onödan? Jag skulle svara nej och jag tror att många håller med. Om vi nu ska ha bäst före-datumen kvar måste de ju i alla fall skötas riktigt. Okej att man har några dagars marginal på vissa produkter, men flera månader kan aldrig vara motiverat.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:

I går kom Dumpstringslyx på Facebook upp i över 3500 likes. Tack alla som har gillat! Fortsätt gärna att dela, kommentera och bjuda in vänner att gilla sidan. Så lovar jag att fortsätta vara en jobbig jävel för livsmedelsindustrin. Ju större spridning inläggen om företagens baksidor (där sopkärlen finns) får ju mer påverkar det. Dumpstringen i media har gjort att inga butiker längre kommer undan med att påstå att de inte har något svinn (vilket de gjorde för tio år sedan). Nu behöver vi sätta mer press. Så de börjar ta tag i problemet på riktigt istället för att låtsasåtgärder, som att sätta ner priset på en bråkdel av varorna med kort datum.

Sätt press på livsmedelsindustrin! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:

Det är ju ganska enkelt att låta bli att köpa avokado när man gång på gång får perfekta avokados serverade åt sig på rundorna. Här var det en hel tunna full. Nästan alla var helt omogna. Så vi tog en IKEA-kasse full och lämnade då ungefär hälften. Nu mognar de lite eftersom på balkongen. Alla jag öppnat hittills har varit helt perfekta. Sån tur brukar man inte ha när man köper dem. Några hade klisterlappar med ”Mogen avokado” på sig. Kan det vara så att de kastats för att de var omogna och alltså inte kunde säljas som mogen avokado än? I så fall är det ju ett komplett vansinne. Fast det är det ju å andra sidan i vilket fall. För vad finns det för rimlig anledning till att slänga flera hundra perfekta avokados? Tänk allt vatten som gått åt till att odla dem. Med stor sannolikhet i ett land med vattenbris.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:

Bakom en butik på senaste turen stod en hel pall havredryck från Oatly. En kvalificerad gissning är att några paket skadats i transporten, hela pallen har därför reklamerats och blivit stående på lastkajen i väntan på att bli bortforslad. Havremjölken är ingen kylvara, men den tål inte att bli grillad i solen. Så efter några dagar hade många paket svällt upp, andra läckt och möglat. De flesta var dock fortfarande intakta, vilket betyder att flera hundra liter havremjölk stått och blivit dålig helt i onödan. Hur är det här ens möjligt? Hur kan det komma sig att det inte finns ett system för att ta hand om de paketen som fortfarande var bra? För att sälja eller skänka till välgörenhet. Totalt respektlöst mot jordens resurser.

Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook: