När rapporten ”Food losses in six Swedish retail stores: Wastage of fruit and vegetables in relation to quantities delivered, Resources Conservation and Recycling vol68″ kom 2012 konstaterade forskarna Ingrid Strid och Mattias Eriksson att butikernas procentuellt största svinn fanns bland exotiska frukter. ”För vissa exotiska frukter kan man fundera på om de ens bör finnas i sortimentet, eftersom de mest blir en miljöbelastande utsmyckning av butiken” sa Ingrid Strid i ett pressmeddelande. 

Snart åtta år senare verkar inte mycket ha ändrats. Ananaser är snygga i fruktdisken, men verkar inte sälja tillräckligt för att det ska vara motiverat att de fraktas över halva jordklotet för att fungera som prydnad. Uppskattningsvis hittar vi ananas varannan tur vi är ute och ofta många på en gång. Det känns som att det är dags för butikerna att hitta på andra sätt att dekorera fruktavdelningarna som ger mindre svinn och mindre klimatavtryck.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

Vi hittade ju ett gäng Stiltonostar på senaste dumpstringsturen. Blåmögelost som var förpackade i keramikkrukor med ett lager av vax under locket. Prislappar på. Priset var nedsatt med 30 procent från 46 kronor burken till 34 kronor burken. En undring. Hur är det möjligt att det går att sälja produkten för det priset? Man producerar osten, tillverkar keramikkrukor och förseglar dem med vax och skeppar dem från England till Sverige. Producenten ska dessutom gå plus. Och den eventuella grossisten. Och butiken. Ändå kostar de bara 46 kronor. Okej, det finns ju varor som är betydligt billigare, men den dyra förpackningen gjorde ändå att jag reagerade. Det borde inte vara möjligt att sälja en sådan produkt så billigt. Förmodligen handlar det om olika former av bidrag som möjliggör priset. Och det är tecken på ett skevt matsystem. När vi betalar för att mat ska bli billigare genom till exempel jordbruksbidrag genom skatten. Ur svinnsynpunkt vore det förstås bättre om maten var dyrare och skatten lägre (eller gick till annat). För billiga varor är lätta att slänga medan dyrare är mer kostsamma. Bidragssystemet till mat kräver stora reformer om vi ska få ett hållbart matsystem.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

De här klementinerna fraktades hit från Spanien, lades i en korg av trä, som inte går att slänga i några andra sopor än brännbart, och packades in i plast. Sedan blev en dålig och då slängdes hela korgen. De stora butikskedjorna i Sverige är övertygade om att det går att halvera svinnet till 2025, men har inga planer på att sluta med flerpack av frukt och grönsaker. Det framgår i artikeln jag skrev för Aftonbladet i oktober förra året. Självklart är det möjligt att halvera svinnet ändå, men det blir svårt. Och då måste man komma upp med bra lösningar. Till exempel att sälja flerpacket med en dålig i till halva priset eller att plocka ut frukten och sälja den i lösvikt (men då gäller det också att det alltid finns likadan frukt i lösvikt) eller att samarbeta med kaféer, restauranger och välgörenhetsorganisationer. Det bästa är dock alltid om svinnet inte uppstår. Och då är det tveklöst bäst att bara sälja i lösvikt.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om matsvinn!

Tog en liten sväng till två av de närmaste butikerna och möttes av en vanlig syn efter storhelger. Massor med ägg. Ägg är ju en produkt med sensationellt lång hållbarhet, på grund av det praktiska skalet som är ett jättebra skydd. Ändå är det den enda produkten där EU-regler gör att producenterna själva inte bestämmer vilket datum som står på paketet, utan måste sätta det 27 dagar efter värpning. Och äggen får bara säljas av butikerna tills det är minst sju dagar kvar till bäst före-datumet. Detta för att man har problem med salmonella i äggen i södra Europa. I Sverige har vi ingen salmonella i äggen, men har inte fått något undantag.

Det låter ju helt galet och det är det. Men orsaken till det uteblivna undantaget är nog egentligen att knappt någon bryr sig. Sveriges äggproducenter säger ju att de vill få till ett undantag, men samtidigt skulle det ju betyda minskad försäljning. Och de svenska politikerna i EU-parlamentet verkar inte heller ha frågan högst på agendan. När Coop inför EU-valet förra året skrev en debattartikel och skickade ägg till svenska politiker tyckte plötsligt alla kandidater att det var en jätteviktig fråga som man lovade att ta tag i direkt. Nu åtta månader senare har inget hänt.

Enligt Coop kastar butikskedjan 75 000 paket ägg per år på grund av lagstiftningen. Och då har Coop ungefär 18 procent av marknaden. Det handlar alltså om hundratusentals ägg som kastas i onödan och det märks alltid av efter storhelger när butikerna laddat upp extra mycket ägg för att inte riskera att få slut.

Stöd kampen mot matsvinnet! Gilla Dumpstringslyx på Facebook!