Min halva av senaste turens fynd uppdelat på två bilder. Bland annat tre burkar jordnötssmör, 12 ägg, wasabinötter, vegokorv, ströbröd, morötter, bananer, gurkor, kaffe, olja, fil, mjölk, godishalsband, pasta, rädisor, selleri, kaktusfrukt, päron, äpplen, Risi Frutti, Coca-Cola och bröd.

Klev just av nattåget i Uppsala efter resan till Norrbotten med föredrag i Gällivare i måndags, Boden i tisdags och Älvsbyn i går. Blev en superfin miniturné med många som lyssnade och engagerad publik på varje ställe. Tack till alla trevliga människor jag träffat på resan! Jag hoppas få åka uppåt snart igen. Nästa föredrag blir i Ängelholm på onsdag nästa vecka.

Utbildning

Utbildning som tar upp miljöproblemen med matsvinnet och vad man kan göra för att minska det behövs förstås i alla led och på alla nivåer. Men det mest effektiva sättet att få ut kunskaperna om mats hållbarhet som är på väg att gå förlorad med den äldre generationen vore att verkligen satsa på det på hemkunskapsundervisningen. Samtliga elever på Sveriges högstadieskolor borde minst en gång ha provsmakat fil som passerat bäst före-datumet med några veckor och övat på att använda sådant som blivit över efter matlagningen och lära sig att grönsaker som börjar se lite vissna och tråkiga ut oftast är de bästa smakmässigt. Istället för en generation som helt tappat all kontakt och all kunskap om livsmedels olika egenskaper skulle man kunna få en generation som har mycket bättre koll än sina föräldrar på det området. Finns det någon anledning till att inte se till att det blir så?

Det här var sista politiska inlägget inför valet. Se till att rösta på ett parti som har en ambitiös klimatpolitik på söndag! 

Avfallssystemet

”Pengarna styr” fick jag veta när jag gjorde studiebesök på en ICA Maxi för att se hur svinn i butiker uppstår under arbetet med boken Svinnlandet. Mannen jag gick runt med berättade bland annat att de bara sätter ner priset på varor med kort datum som de tjänar pengar på att sätta ner priset på. De gör det inte för miljöns skull. Pengarna styr.

Då är ju lösningen egentligen ganska enkel. Det gäller att styra pengarna. Det kan man till exempel göra genom att göra det dyrt att slänga mat. Om det kostade en rejäl slant att kasta maten så skulle det oftare bli mer lönsamt att sätta ner priset eller skänka maten till välgörenhet eller sälja den vidare billigt till någon som driver en restaurang eller ha mindre kampanjer, nylanseringar och annat som leder till svinn.

De största problemen med avfallssystemet som det ser ut nu är: 1. Att det eldas upp mängder av material som skulle gå att återvinna. 2. Att för få betalar utifrån hur mycket avfall de producerar.

Nästan allt som slängs i brännbartsoporna är material som skulle gå att återvinna och på det viset spara massor av energi. När man eldar upp materialen får man i snitt ut tio procent av energin som gick åt till att producera det. Om man återvinner plast sparar man ungefär 62 procent jämfört med att producera ny plast. Aluminium 95 procent och så vidare.

När det gäller mat är läget annorlunda. Genom att göra biogas av maten får man igen ungefär 10 procent av energin som gick åt till att producera den. Ungefär som när man eldar upp den alltså. Biogas är ändå ett bättre alternativ än att elda upp den. Det tillför inte ny koldioxid till atmosfären och man kan få en bättre stadsmiljö genom att köra bussar på biogas. Men att göra biogas av fullt ätbar mat är ren idioti.

Mitt förslag är att sätta en rejäl skatt på brännbartsopor samtidigt som man gör om systemet så att alla betalar utifrån hur mycket man slänger. Att bara höja avgiften för en villaägare oavsett hur mycket hen slänger gör naturligtvis inget bättre. Och skatt på biologiskt avfall så att det blir dyrt att slänga mat. Ingen skatt på materialåtervinning. På det sättet skulle man kunna öka materialåtervinningen, minska eldandet med värdefulla material och minska matsvinnet.

Intresserad av ett föredrag om matsvinn och dumstring? Läs mer och boka på SAJ.

Fisket

När det kommer till fiske utmärker sig EU genom att ligga bakom det största slöseriet i hela världen. Ingen vet helt säkert, men forskningen tyder på att andel fisk som kastas tillbaka död i havet ligger mellan 40-60 procent av det som tas upp. Det beror på EU:s häpnadsväckande ineffektiva kvotsystem, som istället för att skydda fiskstammarna leder till ännu mer utfiskning.

Systemet är under reformering, men långt ifrån tillräckligt. Till exempel kommer fiskebåtarna bli tvungna att ta iland även bifångsten, vilken ska användas i biogasproduktion. Genom att göra så får man ut ungefär 10 procent av energin jämfört med om den blev uppäten. Om överfisket fortsätter i samma takt som nu kommer alla stora matfiskar att vara utfiskade 2048. Och EU:s kvotsystem verkar utformat för att se till att det verkligen blir så.

Storkök

När det gäller storkök, som skolbespisningar, förskolor, äldreboenden med mera finns det enorma möjligheter att minska svinnet. Enligt forskare jag pratat med är det inte ovanligt att svinnet i skolbespisningar ligger så högt som runt 20 procent, vilket är långt högre än i till exempel genomsnittliga livsmedelsbutiker och hushåll.

– Man brukar säga att det krävs eldsjälar för att få ner matsvinnet i skolbespisningar, men då är det ju fel på systemet. Man kan ju inte räkna med att det ska finnas eldsjälar överallt. Även vanliga arbetare måste ju kunna hålla svinnet nere, sa SLU-forskaren Mattias Eriksson när jag intervjuade honom för ett reportage förra året.

Och för att vanliga arbetare i storkök ska kunna få ner svinnet krävs en samordnad nationell insats. En bra start vore att skapa ett mätsystem för hela landet, där man kan se hur mycket varje storkök slänger och jämföra dem med varandra. Som det ser ut i dag mäter de som mäter överhuvudtaget på helt olika vis, vilket gör att det omöjligt att jämföra siffrorna med varandra.

När det är klart bör riktlinjer tas fram på hur man får ner svinnet. Det finns massor av åtgärder som har visat sig fungera superbra där de testats och de måste spridas och göras till standard. Storkök är antagligen det område där det skulle vara enklast att minska svinnet till hälften. Men då krävs en samordning. Den myndighet som känns mest lämpad för ett sådant uppdrag är Livsmedelsverket. Men eftersom det i nuläget inte ingår i deras uppdrag måste det läggas till och mer pengar skjutas till.

Intresserad av ett föredrag om matsvinn och dumstring? Läs mer och boka på SAJ.

Så här års är det inte bara i soptunnorna man kan göra fynd. På en svamptur i helgen hittade jag min första och andra blomkålssvamp på fyra år. Då blir man ju glad.

Helgens fynd uppdelade på två bilder. Bland annat tre paket bönpasta, sex påsar nötmix, två paket vegobejkon, en grevéost, en apetinaost, två paket flytande tvål, fil, ett paket med fyra gryner, tomater, massor av paprikor i olika former och färger, två honungsmeloner, bananer, vindruvor, röd spetskål, vanlig spetskål, 500 gram kokosflingor, sallad och lime.

Svinnstatistiken

Sedan 2010 har SMED i uppdrag av Naturvårdsverket publicerat siffror över matsvinnet i Sverige med två års mellanrum. Ambitionen är bra. För att bekämpa matsvinnet är det förstås bra att veta hur det ligger till. Var i kedjan uppstår mest svinn och vart ska det mesta av krutet läggas för att ge så mycket effekt som möjligt? Problemet är bara att siffrorna är så undermåliga att de snarare stjälper än hjälper.

Några exempel:

I kategorin ”Jordbruk och fiske” presenteras siffror som att de var klara fast de flesta områden saknas. Till exempel fisket, köttindustrin, frukt och många av grönsakerna. Med andra ord saknas mycket mer än vad som finns med. I internationella studier har man kommit fram till att svinnet i primärproduktionen och den tidiga förvaringen står för nästan hälften av det totala svinnet. I de svenska siffrorna står det för mindre än 10%. Och i senaste rapporten har siffrorna inte uppdaterats mot den som kom för två år sedan.

I kategorin ”Livsmedelsbutiker” har man ett för litet material för att egentligen dra några slutsatser. Det gör man ändå och kommer fram till en siffra som ligger på en femtedel per capita jämfört med liknande länder som Norge och Finland (där man gjort mer omfattande undersökningar). Visst kan det skilja sig en del mellan länder, men knappast så mycket.

I kategorin ”Industrin” lät man industrin själva rapportera in sitt svinn för fyra år sedan, men då blev siffrorna misstänkt höga. Istället har man gjort en uppskattning som ligger på 45 000 ton istället för över 600 000 ton.

I flera kategorier publicerar man bara siffror men redovisar inte hur man kommit fram till dem, vilket gör det helt omöjligt att veta om de är trovärdiga eller inte. Rapporten går att läsa här.

Om man överhuvudtaget ska ha statistik över matsvinnet måste man få fram siffror som går att använda. Genom att publicera rapport efter rapport som pekar ut hushållen som de stora bovarna fast man egentligen inte har en aning om hur det egentligen ligger till blir lätt arbetet mot svinnet missriktat. Fortsätter det i samma takt som nu kommer man inte ens ha räknat klart till 2030 när matsvinnet ska ha halverats. Här behövs stora resurser sättas in omgående så att det åtminstone går att veta om svinnet minskar eller ökar.

Intresserad av ett föredrag om matsvinn och dumstring? Läs mer och boka på SAJ.

Är nu klart att det blir en liten turné uppe i norr i september. Sedan tidigare var det klart att jag ska prata i Gällivare 17 september. Nu blir det också Boden 18 september och Älvsbyn 19 september. Kommer också att prata på Alunda bibliotek 5 december och Åstorps bibliotek 29 januari.

Här är samtliga inbokade föredrag i höst:

3/9 Mullsjö folkhögskola

12/9 Grums bibliotek

17/9 Gällivare bibliotek

18/9 Bodens stadsbibliotek

19/9 Älvsbyns bibliotek

26/9 Ängelholms bibliotek

2/10 Laxå bibliotek

3/10 Sandviken (för måltidspersonal)

7/10 Enköpings bibliotek

8/10 Bjuvs bibliotek

9/10 Gislaveds bibliotek

10/10 Emmaboda bibliotek

17/10 Stenhagens bibliotek

22/10 Strömstads stadsbibliotek

23/10 Stenungsunds bibliotek

24/10 Sävjabiblioteket

29/10 Timrå bibliotek

6/11 Köpings bibliotek

7/11 Mimers kulturhus, Kungälv

13/11 Vingåkers bibliotek

14/11 Heby bibliotek

19/11 Skövde stadsbibliotek

27/11 Skutskärs bibliotek

5/12 Alunda bibliotek