År 2008 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken” och många blev rädda för tillsatser i mat. Den kanske mest skrämmande av alla tillsatser var glutamater och som en konsekvens av det plockade branschen bort det ur många produkter. Själv tog jag det med ro. Det är väldigt sällan något som är godkänt av myndigheter är farligt att konsumera i små mängder.

En konsekvens av glutamatskräcken var att buljongtärningarna blev mycket mindre smakrika. Jag har svurit många gånger över att man numera måste använda nästan dubbelt så många som tidigare för att få samma effekt. Och det blir ju inte mindre irriterande när jag läser en granskning i Filter där man går igenom forskningen på området (som är omfattande på grund av alla turer kring glutamater) och slår fast att det inte finns några som helst vetenskapliga belägg för att glutamater skulle vara skadliga som tillsats, om man inte äter det i enorma mängder (vilket gäller för det mesta man kan äta).

Glutamater förekommer naturligt i grönsaker som tomater, fisk och svamp. Det betyder att det mesta av glutamaterna i buljongtärningen ändå finns kvar i de torkade grönsakerna den är gjord av. Men den får mindre effekt eftersom koncentrationen blir mindre.

Vad tycker du? Är det inte dags för livsmedelsindustrin att återinföra glutamater i buljongtärningarna?

Missa inga fynd! Följ Dumpstringslyx på Facebook och Instagram!