I dagarna skriver Aftonbladet om de stora butikskedjornas arbete med att minska matsvinnet. Både ICA och Axfood (som äger Willys och Hemköp) har satt som mål att halvera matsvinnet till 2025. En av sakerna som ligger bakom den här positiva utvecklingen är definitivt dumpstringen. För ett tiotal år sedan började medier rapportera om hur folk på grund av det stora matsvinnet kunde hämta sin mat ur butikernas sopor istället för att handla den. Några tidningar gjorde enkäter med butiksägare där man frågade vad de gjorde med maten som blev över och en del svarade att man inte gjorde någonting eftersom man inte hade något svinn. Ett helt befängt påstående, men på den tiden trodde nog många på det.

I och med det stora fokuset på dumpstring i media de senaste åren är de flesta medvetna om hur mycket mat som kastas och butikerna kan inte längre hävda att de inte har något svinn utan att framstå som mytomaner. När jag är ute och föreläser träffar jag ofta personer som frågat sina lokala butiker vad de gör med sitt svinn och ställer dem till svars för att de inte rear ut produkter som är på väg att passera bäst före-datumet, kort sagt sätter press på butikerna att göra något.

Det här fokuset och den här pressen på branschen att göra något har satt bollar i rullning och nu händer det äntligen saker. Än så länge är det mest kosmetika (som att bara rea ut en bråkdel av alla varor som är på väg att gå ut och sälja en del av frukterna och grönsakerna som inte är perfekta men fortsätta sälja apelsiner i nät) men om vi dumpstrare fortsätter rädda mat och visa upp och prata om de sjuka mängderna vi hittar är jag övertygad om att utvecklingen fortsätter i rätt riktning. Nu har fokuset lett till att butikerna måste visa att de gör något mot svinnet för att behålla sin trovärdighet mot kunderna. Nästa steg blir att granska vad som verkligen görs, hur mycket svinnet minskar och vilka insatser som ger mer än bara bra pr för butikerna. Men då krävs förstås mer transparens från affärernas sida. En bra start. Nu börjar det riktiga arbetet mot matsvinnet.

Ännu en producent som inte verkar ha koll på skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag ska enligt EU-förordningen 1169/201 sättas på livsmedel som “mikrobiologiskt är lättfördärvliga och därför efter en kort period kan antas utgöra en omedelbar fara för människors hälsa”. Produkter med sådan märkning får till skillnad från produkter med bäst före-datum varken säljas eller skänkas bort efter datumet, vilket gör att svinnet blir högre på sådana produkter.

Att en vegetarisk färs inom några dagar efter datumet skulle utgöra en fara för konsumenters hälsa är naturligtvis helt osannolikt. När jag i mitt reportage “Gammal mat: en kärlekshistoria” i Magasinet Filter hörde av mig till företaget Pop Bakery som sätter sista förbrukningsdag på sina pajdegar visade det sig att de inte förstod skillnaden mellan märkningarna eller bara struntade i det. Min gissning är att det kommer vara samma sak med Naturli, men jag kommer ändå höra av mig till dem och fråga. Återkommer om det när jag fått svar.

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för att få inläggen i ditt flöde och hänga med.