En full tub lustgas var ett av fynden på senaste turen. Jag tror att den hade råkat hamna lite fel. Det kan väl inte vara meningen att en sådan ska kastas i soporna för brännbart avfall? Hur som helst har jag ingen gräddsifon, så den fick ligga kvar. Dessutom var ju bäst före-datumet passerat, så då gick den ju inte att använda ändå. Eller?
För ett tag sedan blev jag glad när jag köpte ett paket te från Lipton och märkte att de slutat med plastomslaget runt pappförpackningen. Att ett företag gör om en förpackning så att det blir mindre förpackningsmaterial är kanon. Det är också rätt bra när man gör om förpackningar som tidigare till exempel bestått av både papper och plast, till att bara bestå av plast. Eller bara av papper. Då blir det enklare för konsumenten att sortera. Tyvärr är trenden nu att många företag byter ut delar av förpackningar som tidigare helt bestod av plast, till papper. Som i exemplet på bilden. Konsekvensen blir att många stressade människor sorterar fel eller struntar i att sortera. Och miljövinsten är minimal eftersom det ändå handlar om en engångsförpackning. Det vi behöver göra är att ju minska på engångsförpackningar, oavsett vilket material de består av.
Bakom en butik fanns det knappt något i sopkärlen, men på marken låg det en stor bakpotatis. Gissningsvis hade den ramlat ur när matavfallskärlen tömdes ner i sopbilen och hamnat på gatan. Och det var ju tur. Nu slapp den bli sopor och fick följa med hem och bli mat istället. Slutet gott, allting gott!
Rören med chips från Pringles kan vara världens mest irriterande förpackning när det kommer till källsortering. Till att börja med borde ju alla förpackningar av blandade material förbjudas eftersom det minskar återvinningsgraden när folk inte har tid att hålla reda på vad som är vad och vad som ska hamna i vilket kärl. Men Pringles tar ju verkligen blandförpackningen till en helt ny nivå när metallen bara går att separera från kartongen om man med risk för sin egen hälsa använder vassa verktyg. Om jag hade betalat för chipsen skulle jag ha känt mig rejält blåst.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om återvinning!
En rislampa som har producerats i Kina och fraktas hit och kostar 14.90 borgar ju inte direkt för kvalitet. De är inte heller tillräckligt dyra för att butikerna ska tycka att det är värt lagerkostnaden att spara dem till nästa år (trots att ju Halloween lär komma då också). Utan slänger dem och köper in nya då istället. Produkter som till och med de som säljer dem tycker är så värdelösa att de inte är värda att spara ett år borde naturligtvis inte få säljas överhuvudtaget. Vi är mitt i en klimatkris och borde bara koncentrera oss på det nödvändigaste och inte producera en massa skit bara för att kasta det.
För två år sedan skrev jag en artikel i Expressen om att Jysk skär sönder möbler och prylar och slänger dem i soporna. Ett återbesök två år senare visar att de fortfarande hanterar sina sopor på samma sätt. Enligt Jysks pressansvarige Sandra Martinsson skars prylarna sönder för att undvika bedrägeri. Hon menade att risken annars fanns att folk plockade dem från soptunnorna och reklamerade dem i butikerna. Det är ett teoretiskt problem som inte borde vara så svår att komma till bukt med.
Antingen genom att kräva att den som reklamerar har kvitto på köpet eller att varan som slängs markeras i systemet. Om jag får gissa (och det får jag ju eftersom det här är min blogg), så tror jag snarare att det handlar om att de inte vill riskera att folk får tag på gratis varor och köper mindre.
Hon berättade dock då att de jobbade på att utveckla en sprej de kunde märka varorna med för att slippa skära sönder dem. Två år senare lyser sprejfärgen med sin frånvaro och en soffa och en luftmadrass har tydliga skärmärken, som gjort dem obrukbara. Enligt Sandra Martinsson handlade möblerna som hamnat i brännbartsoporna istället för i återvinningen om enstaka fall av felhantering. Två år senare fortsätter de enstaka felhanteringarna.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer granskning av företagens sophantering!
Tendensen de senaste åren har varit att många butiker blivit bättre på att sortera ut matavfall. Alltså att öppna förpackningarna och hälla ut innehållet i matavfallstunnorna. Det skulle kunna vara en bra grej om man också sorterade förpackningarna som maten legat i. Den slängs dock oftast i bärnnbartsoporna, vilket gör hela insatsen i stort sett meningslös. Återvinning av plast, kartong och i synnerhet aluminium sparar mycket energi jämfört med att producera nytt. Däremot ger biogasproduktion av mat bara igen ungefär en tiondel jämfört med om matens äts upp. Och sedan går ju många rutiner i vågor också. På två av butikerna, som tillhör samma kedja har man det senaste året helt upphört med sorteringen och slänger all mat med förpackningar och allt i brännbartsoporna. Inget som kommer att synas i kedjans marknadsföring gissar jag.
Förra våren avslöjade Sydsvenska Dagbladet att en McDonaldsrestaurang i Ystad blandade sina sopor som kunderna redan sorterat och skickade dem till förbränning. Sedan framgick det att många av kedjans restauranger i landet gjorde samma sak. Nu kommer nästa vända i frågan. Enligt en dom från Mark- och miljödomstolen i Nacka måste McDonalds källsortera sitt avfall. Helt rimligt att de, liksom alla andra, måste se till att förpackningarna går till återvinning istället för att eldas upp. Men det tycker inte McDonalds, som fortsätter hävda att de ska ha ett undantag från reglerna. Kedjan tycker till och med att det är så viktigt att inte källsortera att de nu ska överklaga domen. ”Vi jobbar löpande för att förbättra vår källsortering och arbetar för att så mycket som möjligt ska kunna materialåtervinnas” står det på McDonalds hemsida. Deras strategi för att lyckas med det är minst sagt märklig.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om källsortering:
På Arlas Bregottpaket kan man läsa att förpackningen nu har börjat tillverkas av återvinningsbar plast. Det låter ju jättebra. Men det väcker också ett par frågor. Till exempel: Varför har Arla ända fram till nu valt att tillverka paketen med plast som inte går att återvinna? Återvinningsbar plast har ju funnits i rätt många år vid det här laget. Och nästa fråga på det: Varför är det ens lagligt att tillverka förpackningar av icke återvinningsbar plast? Plast som inte går att återvinna, till exempel svart plast, är ett stort problem eftersom den istället för att användas igen eldas upp, vilket gör hela källsorteringen och insamlingen meningslös. Det gör ju också att privatpersoner som källsorterar tappar suget att göra det när de får höra att mycket av plasten ändå inte blir återvunnen. Att förbjuda sådan plast känns som en rätt given åtgärd för lagstiftarna, men som med så mycket annat händer istället ingenting.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för mer om återvinning!
Mycket som gick fel när de här batterierna slängdes. Först och främst är ju inte containern för brännbart stället man ska slänga batterier i, inte ens använda batterier. Oanvända batterier som de här ska så klart inte slängas alls. Okej, att det inte går att sälja ett fyrapack batterier där två saknas, men visst borde det gå att hitta något användningsområde för två AAA-batterier? Om det hade varit någon sorts ovanliga batterier som bara funkade till en specialkamera tillverkad i Indonesien på 90-talet hade jag kunnat köpa det, men AAA är ju fan de vanligaste batterierna av alla. Har svårt att tänka mig att det inte finns en enda batteridriven pryl i butiken som går på AAA-batterier, men jag har kanske fel. I så fall borde den som nu kastade dem låtit batterierna slinka ner i byxfickan och tagit hem dem istället. Vem har inte användning för batterier?
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook: