Vid det här laget har jag sett så mycket dumheter i olika sopkärl att jag nästan alltid tror det sämsta om orsakerna till att saker slängs. Efter tio års dumpstrande blir jag förvånad när något är kastat för att det faktiskt är något fel på det. Därför suckade vi när vi hittade en stor bunt papperspåsar för frukt och grönsaker som går att återanvända till avfallspåsar. ”Okej, vi gör väl det då.” Men när vi vid nästa ställe stoppade en klase bananer i en av påsarna föll den rakt igenom och landade på marken. Det är lätt att glömma, men ibland slängs ju faktiskt saker av en rimlig anledning.
Ett av fynden från senaste turen. En flaska flytande tvål vars pump gått av. Det är fascinerande att det säljs refillförpackningar av tvål samtidigt som sådana här slängs. Jag tror att rätt många kunder som vanligtvis köper refill skulle slå till om en sådan här såldes för halva priset.
Ett av ”fynden” på senaste turen var en säck med tomma glasflaskor. Personalen hade varit duktiga på första delen av sorteringen, att hälla ut drycken i avloppet. Sedan gick det sämre när de tomma glasflaskorna stoppades i en säck som lades i brännbartsoporna. Orsaken till det var antagligen att spara sopavgift på vikten, men eftersom folk dumpstrar vid den butiken blev det ju i så fall jäkligt fel. För om de inte hade hällts ut hade ju dumpstrare tagit hand om dem och då hade butiken även sluppit kostnaden för vikten av glasflaskorna.
På en butik som jag kollar ibland är personalen jäkligt duktiga på att sortera ut matavfallet, men sämre på att sortera förpackningarna runt maten, som alltid hamnar i brännbartsoporna. Rätt frustrerande eftersom man genom att göra biogas av maten bara får ut runt tio procent av energin jämfört med om den äts upp. I stor sett meningslöst alltså. Och vet man att butiken har dumpstrare blir det ju kontraproduktivt klimat- och miljömässigt. Den här gången lyckades jag i alla fall hitta tre pizzakits där de inte hade orkat plocka ut degarna ur rören. Däremot hade de tömt ut tomatsåsen ur glasburkarna och sedan slängt burkarna i brännbartsoporna. Och så hade en hel del smör gått till spillo, som man kan se på bilden.
Humrar, dyra ostar och fin frukt i all ära, men gladast som dumpstrare blir man ju när man hittar en säck som den på bilden. Proppfull med toapapper. Värdet på fyndet är inte jättestort, men det är ju en produkt man verkligen har nytta av. Man måste ju inte äta hummer och man måste inte ha sju sorters frukt till frukosten. Men skita är man så illa tvungen till. Och eftersom toapapper inte har något bäst före-datum och inte är en produkt som går sönder särskilt lätt är det ett rätt ovanligt fynd. Egentligen borde det ju så klart vara ett fynd man aldrig gör. Att det inte används på personaltoaletten när en förpackning fått en reva är obegripligt.
Jag är fortfarande förvånad över att det går att hitta så mycket pantburkar och pantflaskor i butikernas fikarumssopor. Det borde ju inte vara jättesvårt att få in en rutin där man samlar personalens pant i en påse eller låda i fikarummet och sedan går några meter till pantautomaten i butiken och fixar pantandet. Bara en butiks sopor gav runt 40 kronor i pant på den senaste turen. Bara det ger en rätt bra timlön med tanke på att arbetet som lades ner där var kanske 20 minuter. Och då blev det en hel del mat också.
Så här såg det ut när jag öppnade tunnan på en av butikerna. Och det är ju så här matavfallssopor borde se ut (ja, förutom gummihandsken då). Fruktskal och annat som inte lämpar sig som människoföda. När jag började gräva mig djupare genom att lägga över det översta i en annan tunna såg det dock ut som vanligt. Mängder av frukter och grönsaker som var lika fina som de som säljs i butiken. Att sådana ens ligger i en soptunna är helt sjukt. Att göra biogas av fullt ätbar är en riktigt dålig idé, eftersom man bara får ut en tiondel av energin jämfört med om maten äts upp. Resultatet av turen kommer på bloggen i morgon.
Missa inga fynd! Gilla Dumpstringslyx på Facebook:
I dag avslöjade Aftonbladet att kläder som klädkedjan H&M påstår går till återvinning i själva verket dumpas på stränder i Ghana. Där förstör de för djurlivet och de lokala fiskarna. Riktigt vidrigt förstås, men samtidigt helt logiskt. H&M är ett multinationellt vinstdrivande aktiebolag. De betyder att deras huvudsyfte (och egentligen enda syfte) är att generera så hög avkastning som möjligt till sina aktieägare. Till varje pris. Enligt aktiebolagslagen är de också tvingade att göra det.
Som systemet är utformat av politikerna gör H&M helt rätt varje gång de agerar på sätt som förstör klimatet och miljön för människor i fattigare delar av världen, så länge det genererar en högre vinst. Visst kan man tycka att de på H&M som tar de här besluten gång på gång borde känna lite empati för människorna som drabbas, men det hjälper ju uppenbarligen inte så mycket att tycka så. Det som behöver ändras är lagstiftning och kontroll. Hur många avslöjanden som det här som krävs innan det ska sjunka in är högst oklart.
Förra året kom den intressanta rapporten ”Avveckla köp- och slängsamhället” av forskare vid Lunds universitet och Chalmers. I rapporten undersöker forskarna effekterna av olika politiska styrmedel för att minska vår ohållbara resursförbrukning. Framförallt fem åtgärder har visat sig vara effektiva när de har testats i andra länder.
* Reparationscheckar och reparationsfonder (att konsumenter får checkar att använda när saker repareras).
* Information om livslängd och reparerbarhet för produkter (att producenten tvingas tala om hur länge produkten bör hålla och hur den kan repareras bäst)
* Minimikrav på produkters reparerbarhet (att saker ska kunna lagas)
* Förbud mot kassering av oanvända produkter (att man inte får slänga fullt användbara produkter)
* Förbud mot planerat åldrande (att producenten inte får förkorta hållbarheten på flit)
Åtgärderna har testats i länder som Frankrike och Österrike med goda resultat. Rapportförfattarna slår också fast att chansen att minska konsumtionen av nya prylar utan politiska åtgärder är så gott som noll.
En annan åtgärd som nämns i rapporten är att sänka momsen på reparationer av som skor och kläder. Ett av de första besluten vår nuvarande regering tog när den tillträdde var att istället höja momsen på reparationer, så att det blev dyrare. Ska det hända något i det här landet på miljöområdet så verkar det som att EU behöver tvinga oss. De som styr nu gör allt för att vi ska öka utsläppen och förstöra miljön.
Jag tog en vända på egen hand på cykel till två butiker. Och så kollade jag en tredje, där man sällan hittar något. Anledningen till det är att personalen är väldigt duktiga på att sortera. Alltså att sortera ut matavfall till matavfallssoporna som går till biogas. Gör man biogas av mat så räddar man ungefär tio procent av energin jämfört med om den äts upp. Det blir alltså ett ”kretslopp” där 90 procent av energin går förlorad. Om det är något som är värt att sortera och återvinna så är det förpackningarna runt maten och inte maten i sig. Där finns det betydligt mer energi att rädda. Men den duktiga personalen på den här butiken väljer att slänga alla förpackningar (av plast, papp, metall och glas) i brännbartsoporna, vilket gör nästan hela arbetet meningslöst. Och om man vet att folk dumpstrar i ens sopor är det förstås extra dumt eftersom det får en direkt negativ effekt för klimatet och miljön.
