”Brysselkål är en fantastisk grönsak. När den blir ful är det bara att, liksom på vitkål, skala av de yttersta skalen och använda resten.” Så brukar jag tänka när jag hittar och tar hem ett par nät med brysselkål. Sedan ångrar jag mig alltid när jag står och skalar alla miniatyrhuvuden och tiden går. För det är ju en klar skillnad på ett vitkålshuvud och motsvarande mängd brysselkål. Ett vitkålshuvud skalar man på någon minut. Brysselkålen tar betydligt längre tid än så. Men när jag sedan äter brysselkålen kommer jag alltid fram till att det ändå var värt det för att det är så gott. Och nästa gång jag hittar det börjar rutinen om från början igen.