Här är min tredjedel av vad vi valde att ta hem från butikernas sopor den här gången. En hel del onyttigt och en hel del nyttigt. Många har märkt av att Regeringen, styrd av SD, har drivit en hård linje mot klimataktivister sedan de kom till makten. Ulf Kristersson är helt okej med att samarbeta med ett parti som sprider lögner och näthat via anonyma trollkonton, men anser att en grupp kvinnor som sjunger för klimatet är ett hot mot demokratin. Domstolarna har börjat åtala fredliga aktivister med grövre brottsrubriceringar och folk avskedas från sina jobb för att de är engagerade i klimatet.
Jag ser inte mig själv som någon direkt klimataktivist, men har ändå känt av de hårdare tongångarna det senaste året. Arrangörer har bett mig tona ner dumpstringsbiten i mina föreläsningar, arrangörer har själva tonat ner dumpstringsbiten i marknadsföringen av föreläsningarna. Och nyligen, när jag föreläste för måltidspersonal, blev jag avbruten under den korta introduktionen om hur jag kom in på matsvinn av en kostchef som kände sig tvungen att säga till sina medarbetare att dumpstring inte var något de skulle syssla med i den kommunala verksamheten (nähä!).
Även när jag varit med i media under det senaste året har jag märkt en tydlig förändring. Journalisterna som intervjuat mig har fokuserat mer på om dumpstring är olagligt eller inte än frågan om svinnet. Det har till och med slagits fast av journalister i intervjuer att det är olagligt (fast det aldrig prövats rättsligt).
Allt det här är förstås en taktik från de som styr vårt land för att flytta fokuset från huvudfrågorna, klimatet och miljön. Högerextremisterna är smarta, säger många. Ja, eller så är det vi andra som är dumma som sväljer betet så lätt. Vad tycker du?
Intresserad av att boka ett föredrag om matsvinn? Hör av dig på: andreas.jakobsson@andreasjakobsson.net
