Svinnet fortsätter. Sprid gärna! Här är min halva av senaste turen uppdelad på två bilder. När jag jobbade med min reportagebok “Svinnlandet” frågade jag flera forskare och folk inom dagligvaruhandeln om det gick att tänka sig en slags svinnkonsulter som jobbade med att få ner butikers svinn. Men de flesta verkade överens om att beställningssystemen inom ett par skulle vara så bra att det inte fanns utrymme för det. Intrycket var att det mesta av matsvinnsproblematiken snart skulle vara löst. Nu fem år senare verkar inte mycket ha hänt. I så fall borde inte felbeställningar som den här, att man fått över 50 liter fel över (Mina 24 liter var mindre än hälften), inträffa gång på gång.
Hur det ens är möjligt är nästan obegripligt. När det gäller basvaror som naturell yoghurt är konsumenterna ganska förutsägbara. Det säljs ungefär lika mycket varje vecka. Om det hade varit en nylanserad yoghurt, med till exempel rosa kaktussmak eller liknande, hade det inte varit så konstigt, men det här är väldigt märkligt. Mna kan konstatera att liksom det mesta när det gäller matsvinn så går arbetet framåt väldigt trögt.
Förutom all yoghurt tog jag hem två liter mjölk, två liter fil, tre liter yoghurt med kokossmak, tre kilo rödbetor, två blomkålshuvuden, äpplen, bananer, fem askar Merci-choklad, en port salut, en hushållsost, grädde, en påse pasta, taco tubs, med mera.
Gilla Dumpstringslyx på Facebook för att inte missa några fynd!
Det är så ledsamt att se detta slöseri. Om dom sålde ut yoghurten för en femma eller nåt vore ju bättre än att vräka i soporna. Jag dumpstrar vid en liten kvartersbutik och har inte behövt handla på månader och jag kan inte ta ens en bråkdel av allt som går till brännugnen. Jag lever i överflöd själv, och lagar mat till kompisar och ger bort. Och det jag ser i den lilla butiken måste ju vara ett intet jämfört med de större affärerna.
Definitivt. Det är galet.