Konkurrensen om den kastade maten har blivit stor nu. Det har förmodligen flera orsaker. Det ökade fokuset på klimatkrisen och civil olydnad. Fler och fler förstår att vi måste göra betydligt mer än att bara att släcka lamporna i rum vi inte är i och ha tygkasse när vi går och handlar. Att dumpstring förkommit så mycket i media. Jag gillar det. Visst var det lyxigt för ett par år sedan när man kunde åka ut en runda och välja och vraka mellan hur mycket mat som helst, men det gav mig också lite ångest att inte kunna ta hand om allt, särskilt när jag inte hade tid att åka ut till butiker som nästan ingen annan åkte till. All mat som jag visste skulle eldas upp för att ingen hämtade den. Nu är jag rätt säker på att det mesta kommer till användning, vilket känns skönt. Jag hoppas att det är likadant över hela landet och att många nya ställen, särskilt på mindre orter hittats. För egen del har det blivit sämre, men än så länge lider jag ingen nöd. Okej, det här var ingen supertur, men att åka till två butiker tog också bara kanske 20 minuter. Och då är det inte så illa med en liter mjölk, ett paket Quornpålägg och lite grönsaker.

Läs mer om matsvinn och dumpstring i min reportagebok Svinnlandet.