Om man någon gång tvivlar på om dumpstring är en bra sak att syssla med är det bara att slå upp Malin Olofsson och Daniel Öhmans bok ”Matens pris” på valfritt ställe och läsa några sidor. Boken handlar om hur maten vi äter produceras. Man får bland annat följa med till giftbesprutade sojabönsodlingar i Brasilien, mardrömslika grisfarmar i Danmark och pangasiusodlingar i Vietnamn, som både leder till övergödning och utfiskning av haven. Boken visar att det är i stort sett omöjligt att handla mat etiskt och miljövänligt. Hur man än försöker så landar det i att man stödjer ett system som förstör planeten, gör människor sjuka samtidigt som det hävdar motsatsen.

Genom att dumpstra slipper man bidra till det eftersom maten som hamnar i soporna lämnat systemet och man kan äta vad som helst med gott samvete. För att lösa hela problemet krävs antagligen ett nytt ekonomiskt system eller åtminstone politiker som vågar ta obekväma beslut. Men sopmat bidrar åtminstone inte till livsmedelsindustrins tillväxt.

Annonser