Skadedjur

Det är lätt att tänka sig att containrar och sopkärl fulla med kastad mat också skulle vara fulla av råttor. Men så är det lyckligtvis inte. Under mina sju år av dumpstrande har jag inte sett en enda råtta (när jag dumpstrat). Det beror på att dagens moderna containrar och sopkärl är byggda för att hålla råttor ute. Råttor är bra klättrare, men de kan inte klättra upp för vertikala glatta ytor. I de fall det förekommer råttor i sopkärl beror det på att de på något sätt är trasiga. För säkerhets skull har alla butikers baksidor även en liten låda med råttgift där eventuella råttor kryper in, käkar och dör. Lådorna är utmärkta med skyltar och brukar ha en gul varningslapp på sig.

De enda levande organismerna man riskerar att stöta på i containrar är fluglarver, men de dyker bara upp i sopkärl som inte är tömda på länge och har mat som ligger öppen när det är varmt ute. Containrar där det slängs mycket kött som bara töms ungefär varannan vecka kan bli fulla av larver under högsommarvärme. När det blir kallare på kvällarna igen försvinner de. Larverna kan vara otrevliga, men de är inte farliga på något sätt. Om en container är överfull med larver brukar jag skippa den tills det blivit kallare ute igen, men det är helt upp till en själv hur man väljer att göra.

Myten om råttgift

Att butikspersonal skulle strö över maten i sina sopkärl med råttgift är en urban myt som då och då dyker upp som någon slags sanning i dumpstringssammanhang. Det stämmer inte. Reglerna för råttgift är hyperstrikta och om personal i en butik skulle hälla råttgift över mat som de vet att folk tar hem och äter skulle de riskera att bli dömda för mordförsök.

2008 händer det däremot en gång att personal vid en Lidlbutik i Solna hällde ett klorinliknande medel över maten de kastade för att hålla hemlösa borta. Det blev en stor skandal och fördömdes av Lidls ledning. Om det mot förmodan skulle hända på butiken du dumpstrar vid så är det ändå ingen större fara eftersom klorin och liknande medel luktar starkt. Du riskerar alltså inte att få i dig det av misstag. Och om det handlar om förpackad mat går det fortfarande att ta hem och tvätta av paketen.

Konkurrens

Åtminstone i lite större städer varierar det mycket hur populärt det är att dumpstra för tillfället. När dumpstring förekommer i stora medier kommer det i regel en boom ett litet tag, men det brukar snabbt gå över. Många testar på att dumpstra ett par gånger och upptäcker att det inte är deras grej eller tappar bara lusten för att åka ut efter ett tag. Särskilt om man är ovan är det ju faktiskt smidigare att handla sin mat på affären istället.

Ibland kan det uppstå stor konkurrens utan att några synbara yttre omständigheter. Det råkar bara vara så att några gäng råkar blir aktiva samtidigt. Ibland kan det bli så mycket att man kan få åka hem med bara ett par kassar mat flera gånger i rad. Den saken brukar dock lösa sig själv. Om konkurrensen blir så stor att fynden blir få tröttnar de flesta rätt snabbt och så är det snart tillbaka på samma nivå som innan. Så börjar det kännas hopplöst är det bara att köra på och vänta ut det.

Fram till dess kan man passa på att njuta av att ta tillvara det där sista i tunnorna som de flesta ratar. Det är sällan en urplockad matavfallstunna inte innehåller åtminstone några små tomater på botten och det går ofta att plocka ihop en kasse hårda hoptorkade klementiner som går fint att pressa juice av. Det finns få saker som är så tillfredställande som att vara den sista utposten innan ätbar mat går iväg till biogasanläggningen eller eldas upp. 

Gilla Dumpstringslyx på Facebook för att få Dumpstringsskolan i ditt flöde!