Sitter på tåget söderut inför en intensiv vecka med fyra föredrag på fyra dagar. I eftermiddag föreläser jag för måltidspersonal i Blomstermåla. Sedan åker jag vidare till Nässjö för en kvällsföreläsning under vinjetten Vetgirig tisdag i morgon kväll. På onsdag pratar jag på Osby bibliotek och på torsdag för måltidspersonal i Tingsryd. Jag är riktigt taggad. Alltid spännande att komma ut och möta engagerade människor och det stora intresset för matsvinn.
I en sidoartikel till måndagens dumpstringsreportage i Dagen Nyheter uttalar sig två chefer i livsmedelsbranschen. Båda låtsas som att det är något fel på det mesta av maten som livsmedelsbutikerna slänger. Vi som dumpstrar vet att det är totalt skitsnack. ”Det finns ju alltid en anledning till att varor slängs” säger Tobias Rydergren, som är pressansvarig på Coop. Det är ju i och för sig rätt. Allt slängs ju av en anledning. Här är några av de vanligaste anledningarna till att mat slängs av butiker:
En frukt eller grönsak blir dålig i en förpackning och då slängs allihop.
Bäst före-datumet närmar sig på produkter som håller i veckor upp till år efter datumet.
Varor utgår ur sortimentet och kastas långt före bäst före-datumet.
Förpackningen är skadad (till exempel upphängningshålet på en påse).
Det han trycker på. Att en vara kan ha återkallats för att det är något fel på den är däremot mycket ovanligt. Oftast skickas återkallade produkter tillbaka till producenten (det är ju det ett återkallande betyder) Förra året kom det ett 30-tal återkallanden och jag hittade en av produkterna. (Veganmargarin som innehöll spår av mjölk). Är man som dumpstrare orolig för att produkter man hittar kan vara återkallade är ett tips att börja prenumerera på Livsmedelsverkets återkallanden så får man ett mejl när det sker.
Jag förstår ju att chefer på företag inte vill skylta med hur dåligt företaget sköter sitt miljöarbete. Men de behöver ju åtminstone inte låtsas som att de är bekymrade över dumpstrares hälsa när de vill skyla över sin egen smutsiga byk.
En av de vanligaste orsakerna till butikssvinn är nät med apelsiner och klementiner. En eller två blir dåliga och då slängs hela nätet med 25 frukter. För oss betyder det färskpressad juice till frukosten. Den här morgonen blev det en blandning av vanliga apelsiner, blodapelsiner och klementiner. Att blanda ut med klementiner är dels bra för att få användning för frukter som börjat torka i skalet och inte är så roliga att äta som de är längre, dels för att juicen riskerar att bli lite sur när man bara använder apelsiner, speciellt om det är blodapelsiner inblandade. Jag brukar även ha i en del av fruktköttet och mixa juicen för mer fibrer (och mer juice förstås). Därför den har skum på toppen.
Hittade två påsar rostade mandlar och en påse jordnötter på senaste turen. Alla tre hade bäst före-datum i september 2020. Så anledningen till att de slängdes måste ha varit att upphängningshålet på påsarna gått sönder. Då går det inte att hänga dem bland de andra påsarna i snacksavdelningen. Då förpassas de till soporna istället. Det här problemet är så enkelt att lösa att det knappt behöver påpekas. Butiken i fråga har en korg med varor som reas ut på grund av kort datum. Hur svårt är det att sätta ner priset och lägga påsarna i den korgen? Chefer i branschen påpekar ju jämt och ständigt i intervjuer om dumpstring att det som hamnar i soporna kastas av en anledning och att det därför är farligt att dumpstra. Ja, någon anledning finns det väl alltid till att saker kastas. Det här är en. Känns dock inte särskilt farligt att äta rostade mandlar för att upphängningshålet är trasigt.
Inte varje dag man är på framsidan av Dagens Nyheter. Förra helgen hängde reportern Jessica Ritzén och fotografen Mickan Palmqvist med mig ut på en dumpstrngstur. Reportaget går att läsa i dagens papperstidning eller här på nätet om man är prenumerant.
Drog ut en liten sväng med cykel till två butiker. Kom ut sent. Långt efter att butikerna stängt. Lite skönt att låta eventuella andra dumpstrare ta det de vill ha först och sedan ta hand om resten. Var också väldigt restriktiv med vad jag tog eftersom vi har så mycket i lager just nu. Lämnade massor. Det blev en hård getost, ett par pizzadegar, två påsar rostade mandlar, en påse jordnötter, en back apelsiner, bananer, äpplen, potatis, lök, tomater, paprikor, sallad, vitlök, rotselleri, kålrot och lite smågodis. Bara saker som garanterat går åt närmsta tiden.
Regeringen har beslutat att satsa sex miljoner per år i sex år på arbetet mot matsvinnet, vilket man kan läsa om här. Det är på tok för lite. Beskedet ger så klart lite dubbla känslor. Bra att det överhuvudtaget satsas på matsvinn (det har ju inte alltid varit fallet de senaste åren). Och bra att man nu satsar sex miljoner per år jämfört med 2,5 miljoner per år de senaste tre åren. Men det är fortfarande löjligt lite pengar. Matsvinnet är ett av våra största miljöproblem och om vi ska lyckas halvera det till 2030, som är målet EU satt upp, så måste det satsas mycket pengar.
Att göra en nationell satsning för att minska svinnet i landets storkök kostar pengar. Att göra kampanjer för att få hushållen att halvera sitt svinn kostar mycket pengar (om man ska lyckas). Att skapa nätverk för livsmedelsbranschen kostar pengar. Att stimulera företag som jobbar med svinnet, till exempel med en fond där man kan söka bidrag kostar pengar (som man gjort i Danmark där man fått ner svinnet med 25 procent). Och att ta fram korrekt statistik kostar pengar. Sex miljoner räcker inte långt om det ska ha någon verkan.
I jämförelse går 50 miljarder kronor till försvaret, som inte fyller någon som helst funktion så länge det inte blir krig. När det gäller miljö och klimat är försvaret tvärtom en stor förstörare som det ser ut nu. En idé vore att flytta över en av deras 50 miljarder till matsvinnsarbetet istället. Då skulle det bli fart på det. Och försvarets miljöförstörande verksamhet skulle minska något.
Ett av problemen är sannolikt den undermåliga statistiken som gör att det ser ut som att matsvinnets påverkan är mycket mindre än vad den är i verkligheten eftersom massor av svinn saknas. Ett annat är att massor av svinn av mat som produceras för den svenska marknaden sker i andra länder och inte räknas in på vårt konto. Vi importerar ju mycket mer mat än vi exporterar. Mindre svinn här leder till mindre import vilket leder till mindre svinn där.
Haven är på väg att utfiskas, sjöar och hav övergöds, en massa gifter släpps ut i onödan. Och matproduktionen står för 24 procent av växthusgasutsläppen. Och en tredjedel av det sker på grund av mat som hamnar i soptunnor och andra avfallskärl. Det är hög tid att börja ta matsvinnsproblemet på allvar.
Nu har Dumpstringslyx gillats av 3000 personer på Facebook. Kul att så många är intresserade att läsa om matsvinn. Tack för alla reaktioner, alla delningar och alla kommentarer! Fortsätt gärna sprida Dumpstringslyx och bjud in vänner att gilla sidan! Ju fler som nås ju större är chansen till förbättring på matsvinnsområdet. För tio år sedan hävdade fortfarande vissa butikschefer att deras affär inte hade något svinn. Det är det ingen som tror på längre. Nu är det bara att jobba på för att det ska gå från kosmetiska åtgärder för syns skull till verklig förändring.
Alla svenska butikskedjor säger sig jobba hårt mot svinnet. Men i det stora hela märks ingen större skillnad i deras sopor. Förutom att det slängs fler varor med lappar med nedsatt pris. Blev en klart givande tur, som man kommer kunna läsa mer om i ett reportage i en tidning framöver. 28 liter jord som blir perfekt till vårens balkongodlande, tre liter mjölk, fyra liter Oatly chokladdryck, massor av små yoghurtar, tre paket skivad ost, tre gorgonzola, vegetarisk pepperoni, plättar, färsk pasta, apelsiner, klementiner, spetskål, sallad, bönor, färskost, minimorötter, tomater, äpplen, kaffe, champinjoner och två buketter blommor, den ena outslagna tulpaner. Och som vanligt lämnades mer än vad jag tog.
En av landets stora tidningar hängde med ut på en dumpstringssväng i går. Blev trevligt och ganska givande matmässigt. Hittade bland annat en del ost och frukt och grönsaker. Och tulpaner som inte slagit ut än. Varför buketten var kastad är en gåta. Resultatet av turen och kommer i morgon. Och namnet på tidningen när reportaget publiceras.
