Vi fick påhälsning av polisen igen. Den här gången tog de i lite extra. Två polisbilar, en på varje sida av affären så att vi inte skulle kunna fly. De var inte otrevliga, men väldigt auktoritära. Förklarade att butiken äger soporna eller sopbolaget, de hade lite svårt att bestämma sig.

De fyra poliserna kunde inte förstå varför vi inte frågade chefen på affären om vi fick komma och hämta mat ur containern på dagtid istället, vilket ju inte var lite naivt. Jag förklarade att de i så fall skulle begå brott mot livsmedelslagen eftersom det är förbjudet att ge bort mat som legat i sopor, men det hjälpte inte. Vi fick kasta tillbaka finfin mat för tusentals kronor i containern och åka därifrån.

Och de jag ger mat till får söka upp härbergen för att mätta magen med tunn soppa istället (eftersom mataffärerna i Uppsala vägrar ge till välgörenhet).

Nej, så deppigt slutar inte historien. Vi gjorde förstås det enda rätta. Åkte hem, tog en fika och åkte tillbaka och hämtade maten en timme senare. Inte som att vi tänkte låta tre lådor koksfett, 30 kilo blandat kött, några veganostar, en säck mejeriprodukter och mycket annat eldas upp istället för att ätas upp.